Varför är du så uppklädd?

Mitt heminternet gick ned i lördags natt och har inte fungerat sedan dess. ComHem är inte världens mest tjänstvilliga bolag så jag ska inte räkna med att ha det tillbaka förrän någon gång efter sommaren heller, tyvärr.
Internetbristen förde dock en bra sak med sig, eftersom den fick mig att komma igång och städa i mitt rum - och nu är det äntligen inflyttat där. Det är en bra sak. Möblerade om en massa också, när jag ändå var i farten.

I morse när jag satt på min säng och klädde på mig (ungefär samtidigt som fasadrenoverarna började spruta grå puts på fasaden precis utanför fönstret och därför gjorde mig väldigt medveten om att jag just klädde på mig), så slog det mig en sak. Hur är det jag går klädd egentligen? Som en docka! Och jag som ändå inte skulle på några viktiga ärenden, utan bara iväg till Sverok Stockholms kansli för att låna internet i ett par timmar...

Det där är en sak som jag skäms för lite, att de flesta av mina kläder gör intrycket av att jag är en sådan där som bryr sig väldigt mycket om vad hon går klädd i. Ni vet, som har gått in i sin walk-in-closet och valt minutiöst, vilken söt klänning som får henne att se sötast ut. Som kontrast till alla spontana, naturliga tjejer i jeans och t-shirt. Det intressanta är att det är lite tvärtom. Jag har nästan bara dockkläder, så när jag tar det som ligger överst på stolen i mitt sovrum så blir det i regel en sån där fånig, gullig klänning. Det är när jag har jeans och t-shirt som jag har ansträngt mig och försökt leta upp passande kläder.

Det spännande här är väl egentligen inte vad jag går klädd i, utan varför jag tycker att det är lite skämmigt att alltid se lite uppklädd ut. Och det har väl att göra med den vanliga bilden av kvinnan som bryr sig om sitt utseende. Ni vet, gillar att shoppa, går upp klockan sju på morgonen för att hinna sminka sig och fixa håret, har alltid matchande väska. Och det är inte en kvinnobild som är värd att se upp till. Tänk att någon kan lägga så mycket tid bara på sitt eget utseende. En tjej som lägger ned mycket energi på hur hon ser ut har mycket svårare att bli sedd som intellektuell, än en tjej i det som låg överst i lådan. Ful och smart eller dum och snygg? Hon bryr sig ju bara om sitt utseende!
Dessutom verkar det vara ett fenomen som uteslutande rör tjejer. Jag har träffat få personer som uppgett att de tagit en uppklädd kille på mindre allvar än en i jeans och t-shirt. Snarare verkar män i kostym automatiskt ha mera pondus. Inte nog med att han är smart - han är välklädd också! Wow!

Kan det ha att göra med att kvinnligt shoppande i regel ses som nöjesbetonat, och att kvinnors månande om sitt utseende ses som någonting de också gör av rent nöje. Eller för att behaga, göra sig själv till ett objekt. Medan när män klär upp sig så är det klart att det handlar om att de vill göra ett seriöst intryck. Att klä upp sig för nöjes skull är ju inte manligt.

Kommentarer

Wilhelm Raab sa…
Jag tror att det ligger väldigt mycket historia i det hela också. Det där om uniformer, ordensband, medaljer hit och dit, på äkta män ("käkar inte paté"). Kvinnor, uppklädda som dockor, är man fin så tas man hand om av de man betalar för att sköta om allt så'nt där trams som livet har att bjuda på.
Hans Lundahl sa…
käkar intet paté?
som "real monsters don't eat quiche" i BoNe?
Inte visste jag att du bloggade... Normer har väl med saker att göra också. Tjejer som har jeans och T-shirt bryter ju normen att man ska vara uppklädd som kvinna. Men annars vet jag inte om jag håller med så där 100%. Jag tycker att dina kläder snarare talar om för din omgivning att du talar flytande franska och är inne på fjärde boken i "På spaning efter den tid som flytt"-sviten. Att klä upp sig ser bara ointelektuellt ut om man följer rådande normer tror jag.

Populära inlägg i den här bloggen

Man måste ju få prata om sex som är problematiskt?

Sextips för jämställda heteromän

Gästblogg: Hur man fördelar talutrymme kollaborativt, eller Hur man pratar som en tjej och gillar det