Inlägg

Visar inlägg från september, 2008

Spelet: Läs, så får du ligga mera?

Tu Lajvs ordförande, Jennie, läser etnologi och forskar på normer kring kön och sexualitet och hur de upphävs under lajv. Jag finner ämnet oerhört fascinerande. På det senaste lajvet jag var på så bestämde jag mig för att pröva ett eget experiment på ämnet.
Jag spanade ut lämpligt offer, en sådär ganska på, maskulin, kille (givetvis hånglandes med en söt flicka i knät), och bestämde mig för att jag skulle ägna kvällen åt att sno hans tjejer. Tio minuter senare satt den söta flickan i mitt knä, och likaså med de två andra vars uppmärksamhet jag stal. Jag betvivlar att samma sak skulle fungera ute på krogen, men just på lajv gick det utmärkt.

När jag berättat om det här för lajvare i min bekantskapskrets så säger de i regel, samstämmigt "åh, bra gjort, rätt åt honom!". Till slut har jag blivit ganska nyfiken på varför det är så rätt åt just den här killen, så jag frågade. Och fick svaret "Alltså, han är imponerad själv över hur mycket brudar han får. Och läser The Game seri…

Fånga hennes intresse!

Bild
Du är kille, 20+, och dräggar omkring på diverse communities. Du klickar omkring bland användarnas presentationer, och får plötsligt syn på en söt, ung tjej. Hon har en snygg ansiktsbild, och du bläddrar snabbt vidare till hennes galleri. Där finns flertalet bilder på denna unga pärla, som skrattar mot kameran. Riktigt snygg! Du bestämmer dig för att ta kontakt med henne...

TråkigKille K33 säger:
Hej!
mmm...... du ser trevlig ut......
Kram!

Hon loggar in på communityn. Ser hur mail-ikonen blinkar i högra listen och tänker "åh, mail, vad spännande!". Hon öppnar, läser ditt meddelande, och tänker "gah... tråååkigt!".
Men hon kan ju inte dissa dig helt, nu när hon fått mail, så hon svarar ju något artigt blaj om att hon säkert kan vara trevlig när hon inte drygar sig. Wow, du har kontakt!

Och det är här jag verkligen inte kan begripa varför du så tvunget måste köra med precis samma replik, som alla TråkigKille 20, 27 eller 33 kör med:

TråkigKille K33 säger
Tjena! läget med di…

Såhär synd är det om mig

Bild
Älskade människor som spyr galla över sina liv på internet. Jag tänkte komma med mitt eget perspektiv, så kan jag hänvisa er hit i fortsättningen, och så slipper ni hata mig när jag lägger in det i era gnällmonologer.

Jag heter Anneli, jag är 18 år gammal, och bor i en hyrestrea i Flemingsberg med min mamma, syster och två tussiga kattungar.

Min mamma är muminmamman. Hon är jättemysig, bakar goda bullar, och hon litar på mig. Hon sätter inte upp regler för hur jag får bete mig, utan vädjar till mitt eget förstånd, och jag tycker om att ha det förtroendet, så jag följer den enda förhållningsregeln jag har och skickar sms på kvällarna för att tala om ifall jag sover borta eller är på väg hem. Dessutom har min mamma och jag en liknande världsuppfattning, kan prata om det mesta, och hon ser mig som en intellektuell individ och värdesätter mina åsikter.

Jag har sporadisk kontakt med min pappa, som är sjukpensionär och bor på landet. Han älskar nog mig och min syster, men han förstår sig nog i…

Svensk språkvård och engelskt inflytande

Jag har tentat Dagens Språksamhälle, och skrivit en essä. Och sånt är kul att publicera. Tycker jag.

Svensk språkvård och engelskt inflytande
I en artikel (1997) beskriver den finlandssvenska språkforskaren Marika Tandefeldt vad hon ser som en språklig konflikt på uppseglande. Det handlar om engelskans inflytande på det svenska språket. Tandefeldt är inte orolig över modeord och engelskpåverkad slang, men som del av en språklig minoritet är hon väl medveten om och oroad över risken för domänförluster. För att ett språk ska hållas levande räcker det inte med att talarna ges lagstadgad rätt att använda det, det måste vara attraktivt och gångbart i alla domäner.
Många använder engelskans internationella gångbarhet som främsta förklaring till varför den tar över fler och fler domäner. Jag tror dock inte att det är hela sanningen, utan vill gärna referera till Trudgills teorier om prestige. Det är förknippat med hög social status att tala bra engelska. En invandrare med amerikansk brytning b…

Immersion

Jag har hittat ordet förresten, det som jag inte hittar riktigt i eskapism-inlägget och som jag letade en massa efter.

Immersion

Det är vad Knutpunktsfolket kallar det.

Ja, jag har bröst. Nej, du får inte klämma.

Nackdelen med att ha sexualitet som ett av de ämnen man gärna diskuterar, och att diskutera med heterosexuella män...

När mina heterosexuella killkompisar pratar om sexualitet, sitt sexliv eller drar obscena skämt, så passerar det nästan obemärkt. Som just prat om sexualitet, sitt sexliv eller ett obscent skämt. Så fungerar det uppenbarligen inte när man är tjej och vill vara med i diskussionen.

Den senaste veckan har jag blivit rejält störd på att jag som person automatiskt sexualiseras när jag diskuterar sexualitet på ett teoretiskt plan. Jag tycker om att kunna säga "ja, jag har också suttit vid datorn och haft sex samtidigt" eller "jag kom just ut ur duschen" i en övrigt icke-sexualiserad kontext, utan att genast få kommentarer om mina bröst eller om mina manliga motdiskutörers sexuella fantasier.

Man kan kanske tycka att jag får skylla mig själv som påpekar att jag är nyduschad, eller som med jämna mellanrum nämner mina bröst (i regel när vi pratar om just bröst)…

Köttfri september - halvvägs

God morgon. Jag ska iväg till skolan om 40 minuter ungefär, och sitter just nu och syr framför datorn. På spisen puttrar det som kommit att bli min mest ätna maträtt den här veckan och förra. Den är enkel, god, och sköter sig själv. Dessutom är den lätt att variera. Så idag får ni nog ett recept.

Det svåraste med att äta vegetariskt är två saker;
Dels är utbudet av mat mycket mindre än vad det med kött i är. Särskilt när man äter ute eller i skolan. Jag var inne på Pressbyrån i A-huset på lunchrasten i förra veckan och letade efter en baguette eller liknande (det är alltid sån väldig kö på matställena, så man väljer det där det är minst kö). Det fanns inte en enda som det inte var kött, eller kyckling, eller åtminstånde räkor eller tonfisk på. Det fanns sallad, men numera så har de ju slutat med nyttiga, matiga pastasallader på många ställen och börjat med mjäkiga grönsallader istället. Och det ville jag inte ha.
Följaktligen tar jag med mig matlådor till skolan numera. Det fungerar över…

Society of Creative Escapism

Bild
Jag blev så förvånad igår när jag slog upp wikipediaartikeln "Eskapism". Den är kort, två-tre rader bara, och hinner på de raderna förklara att en eskapist är någon som framställer sig själv såsom den fantiserar om, istället för att säga som det är i verkligheten. Dessutom hinner artikeln definiera eskapism som lögnaktig, fantasifull och kan ibland tolkas som ett sjukdomstillstånd.

Det här gjorde mig jätteförvånad, och jag måste väl bara säga att "nej, jag håller inte med!".
Nordstedts svenska ordbok definierar ordet som "undflyende av verklighetens problem". Det är den ständigt återkommande verklighetsflykten vi har att göra med. Och som vanligt så är ju den någonting dåligt som borde problematiseras. Under uppslagsordet verklighetsflykt står det "försök att undfly verkligheten (p.g.a. att den tycks alltför trist, problematisk e.d.)".
Så där har vi det, jag och mina lajvande verklighetsflyktingar till vänner har problem. Det är synd om oss. Våra l…

Ominstallation

Det känns ganska bra egentligen, att komma hem från en onsdagsmiddag på Sverok Stockholms kansli, och sätta igång med att installera om sin dator. Nu har jag återställt XP, blivit av med hela min hårddisk och börjat om på nytt. Det finns typ inga program utom Mozilla Firefox just nu, men det kommer väl.

Medan jag väntade på att min hårddisk skulle raderas så satte jag dessutom igång med att laga mat, så nu har jag en matlåda att ta med mig till skolan imorgon. Det blir rispytt med curry, ingefära, majs och haricots verts. Jag vill egentligen ha gul, alt. rödlök och röd paprika i den, men vi hade ingenting hemma så jag improviserade med konservburkarna. Och gott blev det. Smakar rätt kryddigt och indiskt.

Jag tror att elamister äter ris kokt med kryddor.

Medeltidsmusikfestival

Jag brukar inte vara helt förtjust i inkopierade grejer, men det här är en sak som jag verkligen hoppas blir av och blir trevlig. Så, jag gör reklam jag också.

Fredagen den 19 september välkomnar Tu Lajv och Studiefrämjandet Söderort till medeltidsmusikfestivalen Carpe Cantum på Moriaberg, kl 18.00-01.00.
Patrask, Patriarkus, Själ m.fl. uppträder, medeltidsinspirerad mat säljes på värdshuset och medeltida danser lärs ut.

Inträde: vuxen: 50 kr, barn, student och pensionär: 20 kr, medeltidsklädda kommer in gratis!Arrangemanget är helt alkoholfritt!

Vi behöver funktionärer! Alla funktionärer får 100-300 kr och gratis mat, kontakta fredrik@tulajv.se.

Hemsida: http://www.medeltidsmusikfestival.se
E-mail: carpecantum@tulajv.se

Arrangemanget stöds av Botkyrka Kommun och Stockholms läns Landsting.

sprid ordet

Ja, nu är jag ytlig...

Jag förstår inte hur det ska kunna vara så svårt att stava, och uttala mitt namn rätt. Särskilt fascinerande är det med människor som jag bara kommunicerar med i skrift, och som ändå envisas med att stava mitt namn Annelie. Det är inte så jag stavar det, och jag blir alltid sådär lite småirriterad när jag ser det i skrift. Sex bokstäver, hur svårt är det?

Jag har lite större förståelse för folk som inte uttalar det korrekt. Själv uttalar jag mitt namn med trycket på första stavelsen, Ann:eli. Det är så min pappa uttalar det (mamma använder både den varianten och mera stockholmska Anneli:. Det överensstämmer inte helt med de riksspråkliga normerna, men det är så jag vill ha mitt namn uttalat. Går folk med på att Erikor ibland heter Erika och ibland Érika, så kan de väl köpa mitt uttal också?
Det är inte som att mitt namn är direkt ovanligt...

Verklighet som fiktion

Bild
Jag är en hemsk och manipulativ människa.

Förra året läste jag en gymnasiekurs som hette Litterär Gestaltning. Vi skrev prosa, dramatik och poesi, läste varandras texter, handledde och gav konstruktiv kritik. Och vi arbetade stundom under en ganska extrem tidspress. På tisdagen delades veckans uppgift ut. Inlämning fredag morgon. Läsning under helgen, textsamtal på tisdagen. Och en tisdagsuppgift kunde vara "skriv en novell!" eller "skriv en pjäs!". En pjäs, på tre kvällar. I kombination med resten av skolarbetet. Som ni förstår, så var man i behov av att komma på bra grejer och göra det snabbt.
Följaktligen fick jag författarglasögon. Sedan den kursen har jag börjat se min verklighet som novellstoff. Jag tar mina upplevelser och förvandlar dem i ord tills de blir litteratur. Tills de blir någonting jag kan använda i en novell någon gång. Till slut kan jag inte riktigt minnas mina upplevelser, som om de var mina. De har blivit scener. Prosa. Någonting jag läst, eller…

Fru Mandel av Ifrit

Bild
I helgen har jag varit på lajv igen. Den här gången var det Kalla Fötter, arrangerat av Tu Lajv, och ägandes rum i Tumba. Det var extremt mycket mygg, regn och lera, men hade sina ljusa stunder, helt klart. Jag tänker inte recensera lajvet i det här inlägget, för det tror jag inte ger så mycket för folk som inte var där. Däremot så tänkte jag återge en del funderingar och häftiga grejer rörande sådant som kön och sexualitet, som jag fick eller uppfattade på lajvet.

Det mest anmärkningsvärda var den grupp, som av en av de inblandade beskrevs som ett psykosocialt experiment. Vad händer om man tar ett gäng människor som känner varandra, och säger åt dem; "Droger är inte tabu, sex är inte tabu, du är inte dig själv. Gör vad du vill"? Givetvis spelade folk på drogpåverkan (lajvet var alkohol- och drogfritt ska jag väl poängtera för oroliga läsare, men diverse droger illustrerades av andra, ofarliga substanser). Givetvis hånglades det vilt, och visst hade folk sex mer eller mindre …

Köttfri september

Nina fick mig att gå med i en Facebookgrupp med namnet Köttfri september. Det är precis vad det låter som, gå med i gruppen och ät vegetariskt i september månad, trots att du vanligtvis är köttätare. Eller ät vegetariskt precis som du brukar i en månad.

Eftersom jag har en mor och en syster som jag äter tillsammans med dagligen, och det i regel är min mor som står för maten, kändes det som en angelägenhet att få med dem båda i projektet. Min mamma är helt på, så vi äter vegetariskt hemma i månaden som följer. Min syster var mera skeptisk till projektet. De båda äter dock skolmat med kött eftersom skolmatsalarna av någon anledning kräver inlämning av blanketter och begäran om specialkost, för att man ska få vegetarisk mat. Sådana krav har inte mina skolor ställt sedan sexan! I högstadiet fanns det vegetariskt som vem som helst fick ta av, i regel kikärtsgrytor med curry och ris, i regel godare än maten med kött. På gymnasiet fanns det vegmat, som i regel var ganska tråkig, men den fanns…