Fru Mandel av Ifrit

I helgen har jag varit på lajv igen. Den här gången var det Kalla Fötter, arrangerat av Tu Lajv, och ägandes rum i Tumba. Det var extremt mycket mygg, regn och lera, men hade sina ljusa stunder, helt klart. Jag tänker inte recensera lajvet i det här inlägget, för det tror jag inte ger så mycket för folk som inte var där. Däremot så tänkte jag återge en del funderingar och häftiga grejer rörande sådant som kön och sexualitet, som jag fick eller uppfattade på lajvet.

Det mest anmärkningsvärda var den grupp, som av en av de inblandade beskrevs som ett psykosocialt experiment. Vad händer om man tar ett gäng människor som känner varandra, och säger åt dem; "Droger är inte tabu, sex är inte tabu, du är inte dig själv. Gör vad du vill"? Givetvis spelade folk på drogpåverkan (lajvet var alkohol- och drogfritt ska jag väl poängtera för oroliga läsare, men diverse droger illustrerades av andra, ofarliga substanser). Givetvis hånglades det vilt, och visst hade folk sex mer eller mindre öppet. Och det jag reagerade mest på, såhär i efterhand, var vilken avdramatiserad attityd man fick till det hela. Jag sitter inne i kuddhavet och röker vattenpipa, slänger en blick över axeln och upptäcker att en manlig bekant ligger en halvmeter ifrån mig, med en tjej grensle över honom och halvt dolda under en filt. Och den spontana reaktionen är "jaha, de har sex. Och?". Det var ingen som uppmärksammade eller brydde sig om det, tvärtom, det var totalt avdramatiserat. I en annan kontext hade samma sak kunnat vara väldigt stötande och ses som förargelseväckande beteende. Det här uppfattade jag som väldigt fascinerande. Eftersom folk från början gått ut med att sex inte var tabu, så blev det inte heller det. Det visar ju bara på just kontextens betydelse.

En annan sak, som jag också blev imponerad över, var när det planerade bröllopet mellan adliga fröken Isabella Ifrit och banditen Egil Taios inte blev av. Enligt urgammal tradition i fiktionen, går det att avstyra en vigsel om någon avbryter ceremonin och utmanar den ena parten på envig till liv och död. Detta hände. Brudgummen blev utmanad av en fröken Mandel av Ekborgen, som dock på grund av sin graviditet inte kunde strida själv utan valde en förkämpe.
Hur som helst, hon vann och fick gifta sig med bruden. Och här kommer det häftiga;
Det var ingen som reagerade på att bruden gifte sig med en kvinna. Jag själv kom inte ens på tanken "det är ett homopar", utan det kändes så helt och hållet naturligt att de gifte sig. Och samma sak när jag hörde talas om att Mandel friat till bruden kvällen innan.
Där har homosexualiteten också blivit så pass avdramatiserad, att ingen bryr sig om det. Och det gör mig också riktigt imponerad. När saker som kan uppfattas som stötande (kom inte och säg att det här med samkönade vigslar inte är en infekterad fråga), knappt uppfattas alls, eftersom folk ser dem som helt normala.

Underbart.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sextips för jämställda heteromän

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.

Man måste ju få prata om sex som är problematiskt?