Lagen i egna händer

Idag sitter jag hemma, ströläser på internet och är precis klar med min hemtenta. Jag tror inte att det var tanken att det skulle bli en irriterad text om textens könsroller, men det blev det.

I dagens Aftonbladet ondgör sig John Nordling, filmproducent, över att fildelare laddat ner hans film "Låt den rätte komma in". Han har varit med och skrivit ett kritiskt brev till alliansens partiledare där han kräver införandet av IPRED-lagen.
"Man blir förbannad när någon snor ens grejer. I vårt fall råkar det vara i digital form. Men jag ser ingen skillnad på om någon snor min cykel på gatan" säger han till Aftonbladet.

Det där är ett av de argument mot fildelning som jag har svårast att förstå. "Det är ingen skillnad på att sno min film och min cykel". Förra gången jag blev bestulen på min cykel var det inte att någon annan cyklade på den utan att betala som gjorde mig ledsen. Det var att jag inte kunde cykla längre eftersom jag inte hade cykeln kvar.

Men Nordling och hans team blir ju inte av med "Låt den rätte komma in", eller med rättigheterna till den, eller biointäkterna, av att folk sitter hemma och ser filmen med sunkig kvalitet på sina laptops.
Sverige är ett litet språkområde, och det produceras väl inte så fasligt mycket svensk film. Det finns ett begränsat antal regissörer och ett begränsat antal skådespelare som kan leva på det här uppe. Inte nog med att vi inte är så många talare av språket, det finns dessutom en utbredd föreställning bland svenskar om att svenskproducerad film är dålig, tråkig och undermålig. Vilket jag tycker är synd, förvisso.

Men IPRED-lagen tycker jag är ännu mera synd. Den rimmar tokilla ihop med svenskt rättsväsende i övrigt. Om någon stjäl min cykel så jag har ingen rätt att spåra upp personen genom att hota dennes kompisar med böter, eller för den delen att föra ett register över cykeltjuvar. Istället överlämnar jag arbetet till polisen.

Nu sitter jag på begränsade ekonomiska resurser, och skulle inte kunna spåra upp och stämma cykeltjuvar på löpande band även om jag kände för det. Polisen skulle förmodligen inte ha tid eller pengar för att driva ärendet vidare heller, och jag hoppas faktiskt att de prioriterar andra brott. Men stora skiv- och filmbolag har resurser, och de har tid. Om de dessutom ska ha laglig rätt att ta lagen i sina egna händer och börja föra register över hemska brottsliga fildelare, då börjar det bli riktigt otäckt här.

Statligt brottsregister är en sak. Jag är medborgare i den demokratiska staten Sverige och kan tycka till om hur den är utformad. Om staten och polismakten har behov av ett brottsregister så får de gärna ha det för min del.
Men vilka har inflytande över storföretagen? Vilka ser till att deras register sköts på rätt sätt?

Kommentarer

Jag fascineras över hur alla dessa kulturmänniskor försvarar sin rätt till försörjning på bekostnad av medborgarnas integritet. Att de tycker att de är så viktiga att de kan förespråka en sådan lag. Om det inte kommer gå att göra film längre så är väl det tough luck för dem. En massa människor förlorar sitt jobb i Sverige, det är inte mer synd om Tomas Alfredsson om han blir arbetslös än det är om en anställd på VOLVO-lastvagnar. Den självgodhet som lyser igenom i artisternas lobbyism för IPRED äcklar mig. De säger att deras intäkter är viktigare än vår integritet. För övrigt tycker jag att upphovsrätten ska upphävas.
Hans Lundahl sa…
"Förra gången jag blev bestulen på min cykel var det inte att någon annan cyklade på den utan att betala som gjorde mig ledsen. Det var att jag inte kunde cykla längre eftersom jag inte hade cykeln kvar."

Amen!

"Inte nog med att vi inte är så många talare av språket, det finns dessutom en utbredd föreställning bland svenskar om att svenskproducerad film är dålig, tråkig och undermålig. Vilket jag tycker är synd, förvisso."

tänkte nästan häromdagen se "les grandes personnes" en svenk-fransk samproduktion - går den äfven i sverige?

ps, ordverifieringen är "apterrin"! Hvad nu apor ha för terriner ...
Xhakhal sa…
Är det där din mammas tavla, eller en annan cykel? Jag vet att hon målat en cykel, men jag minns inte exakt hur den tavlan såg ut...
Anneli sa…
Det är mammans cykel, ja ^^
Disa sa…
Jag håller med, det finns en stor skillnad mellan stöld och fildelning. Än i dag så räknas inte fildelning som stöld, utan det är ett brott mot upphovsrättsfrågan. Om kultur idag vore billigare hade jag lätt kunna köpa böcker, skivor och filmer utan problem. Jag hade t.o.m. kunnat gå på bio.

Men nu är det så att jag studerar och är under 18 år, detta betyder att jag får en liten summa pengar i månaden som jag ska inte bara lägga på räkningar utan även skolmaterial så som pennor, block, sudd och kläder. En fika om jag har råd. Eftersom jag är under 18 så får jag inte hyra film från videobutiker. De vita jobb jag kan få har en timlön på runt 60 kr, så jag måste jobba minst två timmar för att ha råd med bio. Och jobb måste jag balansera med min skolgång då man får en hel del läxor, samt min fritid.

Men nu är det inte så, kultur är dyrt och det är bara de som har råd med det som kan ta del av det. Dessutom måste jag ändå säga att det råder ingen nöd på filmindustrin, de slår rekord i inkomst hela tiden. När det gäller musikindustrin så råder det ingen nöd på artisterna då de tjänar mer på konserter och dylikt ändå. Många artister drar t.o.m. nytta av fildelningen för att sprida sin musik.

Populära inlägg i den här bloggen

Sextips för jämställda heteromän

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.

Man måste ju få prata om sex som är problematiskt?