Omarkerade kön och stereotypisering

Varför bär så många företagsledare damunderkläder?
Det här med att markera eller inte markera kön för att få fram en neutralitet är svårare än man tror. Jag tror att det är fler än jag som får upp bilden av Göran, 52, i spets-bh i huvudet när de hör den frågan, istället för att tänka att "jamen såklart, många företagsledare är kvinnor!"

Jag har läst en artikel av Lena Lind Palicki i 2007 års utgåva av Språk och stil - tidskrift för svensk språkforskning, där hon granskar en lärobok i samhällskunskap för gymnasieskolan. Den aktuella boken, Attityd, är uppdelad i tre delar: socialt liv, ekonomi och politik. Den har den uttalade motivationen att vara jämställd och problematisera genusfrågan. Palicki har utgått från kriterier som UNESCO satte upp när de granskade barnlitteratur och läroböcker för ett par år sedan.

En jämställd lärobok är inte stereotypiserande, den framställer inte det ena eller andra könet på ett stereotypt sätt. Den osynliggör inte det ena könet genom att bara berätta om kvinnor eller bara om män, och den är inte heller beslöjande, alltså låtsas den inte att förhållanden är mer jämställda än vad som verkligen är fallet.

Vidare har hon tittat på både omarkerade och markerade könskonstruktioner, alltså alla sådana när en individ refereras till, oavsett om det görs med könsbundet pronomen eller inte. Det står i läroplanen att skolan ska motverka traditionella könsmönster, men det funkar liksom inte att göra språket helt könsneutralt, referera till alla som hen och tro att man har en jämställd text, eftersom sådana omarkerade konstruktioner döljer att det finns en norm för vem som gör vad. Folk tenderar att tolka henom som en kvinna när hen är dagisfröken men som man när hen är företagsledare - varför man blir förvånad när företagsledaren bär spets-bh.

Palicki har alltså tittat på de här tre kriterierna och både på markerade och omarkerade könskonstruktioner, och vad har hon kommit fram till då?

Man kan inte säga att något av könen blir osynliggjort, utan det refereras lika ofta till kvinnor som till män. Däremot har de övervikt i olika delar. Socialt liv handlar mer om kvinnor, politik mer om män.

Stereotypiseringen är mer intressant. I bokens ekonomidel refereras det lika mycket till båda könen, men männen är bror, landshövding, bilmekaniker, sambo och brandman medan kvinnorna är hembiträde, husmor, änka, mamma, kurtisan och geisha (!).

Beslöjar gör boken inte, men i de omarkerade konstruktionerna och när man tittar på textens presuppositioner i alla stycken som behandlar och problematiserar genus, så ser man att den ändå alltid utgår från en heterosexuell kärnfamilj - och heteronormativiteten hjälper till att cementera könsstereotyperna.

Genusforskaren Yvonne Hirdmans två grundtankar med könshierarkin är följande: dels finns en isärhållandets princip som går ut på att kvinnor ska vara kvinnor och män ska vara män. Dels finns en hierarki som säger att män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp. Den kan kompletteras med den heterosexuella matrisen, som också utgår från isärhållandets princip. Kvinnor är kvinnor och ska bli kära i män. Män är män och ska bli kära i kvinnor. På det sättet cementerar heteronormativiteten de traditionella könsstereotyperna.

Så även om Attityd lyckas hålla en kvantitativ balans mellan kvinnor och män, så är den alldeles för fast i sin läroboksdiskurs för att kunna vara så proggressiv som den måste vara för att göra någon skillnad. Det finns vissa oskrivna regler för hur en lärobok ska se ut. Dessutom måste den sälja.
Och det här med feminism är helt enkelt inte kommersiellt gångbart.

Kommentarer

Tias sa…
Wow ... det var ju inte "konstgjord vanilj" som diskuterades här. Jag blir ju helt matt när jag läser dina inlägg - här ska man ju ha egna åsikter, förstå andras åsikter och fundera på rätt avancerade saker i både stort och smått.

Kanske kan skriva en riktig kommentar någon gång om jag hittar ett ämne som ligger nära mig själv.

Populära inlägg i den här bloggen

Man måste ju få prata om sex som är problematiskt?

Sextips för jämställda heteromän

Gästblogg: Hur man fördelar talutrymme kollaborativt, eller Hur man pratar som en tjej och gillar det