Inlägg

Visar inlägg från februari, 2009

Teckningar

Bild
Det är inte särskilt ofta jag ritar nuförtiden, har jag insett. Jag tycker om att sitta med ett block i händerna, men det är sällan någonting blir färdigt. Den senaste veckan har jag småtecknat lite ifrån ett foto. Jag tyckte att tillmälet "baletthora" var så pass kreativt att jag inte riktigt lyckades bli förolämpad över det, så jag satte mig ner och började rita en baletthora istället.
Var min gamla scanner tagit vägen vet jag inte, så det lär nog bli att jaga en sådan om ni vill se den, när jag är klar.

Jag skissar rätt mycket, i och för sig, men det blir inte riktigt färdiga bilder. Och det är synd. Jag tyckte verkligen om en sak när jag ritade mycket, och det var att titta tillbaka på sina gamla bilder och tänka "sådär ritade jag för tre år sedan, shit vilken utveckling!".
Bara ett enda av mina alster från 2004 finns fortfarande uppe på Internet. Jag blev lite nostalgisk när jag såg det.

Så nu får jag banne mig ta och göra klart den där jävla baletthoran.

Högupplös…

Väcka sympati

Jag har försökt följa med i Pirate Bay-rättegången via tidningarna åtminstånde lite, eftersom det är ett rätt stort och intressant mål. Men jag får erkänna att jag börjat få sjukt svårt för de fyra åtalade piratsnubbarna. De är tråkiga. De är buffliga. De har attitydproblem.

I senaste DN på stan frågas Peter Sunde ut om sina konsumtionsvanor. Spalten "Hej Konsument" påminner lite om en kompisbok, och är en allmänt kul grej. Tyvärr brukar de med jämna mellanrum råka ut för någon neggosnubbe som bara svarar "nej" på allting. Och Peter Sunde är tydligen en sådan.
Han inleder hela intervjun med "jag gillar inte Stockholm", följt av "ingenting blir gott i mikron" och "jag dricker inte kaffe". Enligt Sunde är nästan alla affärer överskattade, hans senaste fynd var en billig kortlek på Island, och det är skitirriterande att man ser 80-talsmode överallt.

Den senaste teaterföreställningen han gick på är "den jag deltar i just nu".
Jag bli…

Jag gillar verkligen sunkhak

Bild
Idag kanske jag borde skriva om samma sak som all media gör, förlovningen mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Antingen verkar folk vara överförtjusta och hypar, planerar kungligt bröllop och är allmänt till sig över de lyckliga unga tu, eller så sitter folk och är allmäna bitterfittor och undrar varför någon överhuvudtaget bryr sig om att Victoria förlovat sig. Det finns helt enkelt inte särskilt mycket kvar för mig att skriva om saken. Jag tycker att det är lite spännande med kungligt bröllop, på samma sätt som med typ nobelfesten. Det är glamour och en främmande värld. Men jag orkar inte hypa åt något håll faktiskt, så nu struntar jag i det.

Nu i lördags skrev jag tenta i fonologi och semantik. Uttryck och Innehåll, 7,5 hp, är alltså avklarad. Därefter bestämde sig jag, min sambo Hell och min sister in crime Jojjo, för att vi behövde eftertentakröka. Och var ska man göra det om inte på det sunkigaste sunkställe man kan hitta?

Det blev Nivå 22. Ett känt förkröksställe f…

Vardagsrutiner

Bild
Det här runtflyttandet jag håller på med håller på att sabba mina vardagsrutiner helt och hållet. Som det ser ut nu så spenderar jag den största delen av min tid hemma hos Hell och Bögarna vid Mariatorget, samtidigt som jag har alla mina saker, kläder, möbler och min post hemma hos min mamma i Flemingsberg. Jag åker hem någon dag i veckan och hämtar ett ombyte kläder, äter middag och läser eller ritar medan min mamma spelar datorspel och somnar tidigt.

Följaktligen har jag inte riktigt några vettiga vardagsrutiner som är mina egna och som fungerar, och det får onekligen en intressant påverkan på mig.

När jag är vid Mariatorget så brukar jag med jämna mellanrum sakna att få sitta ensam med en laptop, musik i hörlurar, spela tetris och vara totalt osocial. Min laptop är död (den här gången är det skärmen), och där kan jag inte koppla in något internet i den. Sedan så saknar jag lite att få somna med min nalle Esbjörn i famnen, lägga mig och gå upp precis när jag känner för det, också.
Så j…

Plats på scen

Bild
Lajvare är vana vid att utöva sin hobby undangömda i skogen, men visst går det att föra in lajv i de finaste av salonger. Signaler har följt med en grupp lajvare ända upp på Uppsala Stadsteaters lilla scen, för en uppsättning av deltagarteatern Vändpunkter. Låt ridån gå upp!Det är kvällen före den stora premiären; en kväll som ska avgöra teaterns framtid. Vi är en brokig skara spelare som samlas i foaljén för att förvandlas till en teaterensemble i ett fiktivt fyrtiotal. Vi är allt från de mest rutinerade lajvare till människor som aldrig någonsin hört talas om hobbyn förr, och tillsammans går vi in i roller som scenografen, lindansösen, primadonnan och positivhalaren. Det som väntar oss är en historia om drömmar och mål, och om det stora valet att fortsätta i samma gamla hjulspår eller kasta sig ut i det okända.Vändpunkter är framtaget av företaget Fabel kommunikation, som sedan tidigare har en del spännande produkter på sitt CV. Bland annat har de stått bakom projektet ”En resa som …

Mitt i natten-strumpor

En av de roliga grejerna när man försöker hålla sig till en rätt utpräglad klädstil, är att man så småningom får rätt bra koll på vilka ställen som säljer grejerna man tycker om, och att det inte blir så konstigt att gå dit och handla. Det blir också sådär lite av ett identifikationsmoment när man hittar andra som ser ungefär lika lustiga ut.

Om det är någon som faktiskt tittar på länkarna jag har här nere i vänsterlisten, så ser ni att det finns en länk till den här bloggen. Elsa Billgrens blogg heter "Need help dressing?", men jag funderar med jämna mellanrum snarare på att hålla Elsa personligt ansvarig när jag är ute på stan och inte hittar någonting som jag gillar. De flesta av mina drömklänningar med runda kjolar och fluff verkar nämnligen hamna på fröken Billgren. Så följaktligen får jag nöja mig med att ha hennes blogg som ögongodis, istället för att vara ögongodis själv.

Häromveckan blev jag kallad för baletthora av en främmande, äldre man på Medborgarplatsen. Jag pro…

Livstecken

Jag är lite dålig på att uppdatera här, har jag märkt. Funderade på att skriva ett långt inlägg med dåliga ursäkter, men insåg att det är rätt värdelöst och dissar idén.

Idag kom senaste numret av Signaler från Sverok, med min artikel från Vändpunkter tidigt i början. Jag har inte läst igenom hela numret än, men jag är nöjd med artikeln. Läs den, det tycker jag verkligen att ni ska göra.
Jag funderar på att slänga upp artikeln här på bloggen, nu när den har gått i tryck får jag göra det. Men då måste jag hem och hämta dokumentet med mitt manus först. Och orka åka hem i onödan...

Nu sitter jag här och äter chips och dricker Pepsi Max. Insåg att det här inlägget inte kommer leda någonstans över huvud taget, utan mest är ett "hej jag lever"-inlägg. Men det får ni finna er i. Kram.

Jag och Hell är sjukt poetiska...

Allt blir så jävla poetiskt
om man bara
byter radSå att orden
får tala
för sig självaoch vi
får ner våra tankar
i diktformibland.