Den feminina mystiken

I helgen hamnade jag i ett samtal som fick mig att åter igen fundera på det här med isärhållandets princip och hur viktigt det verkar vara att kvinnor ska vara kvinnor och attraheras av män, och män ska vara män och attraheras av kvinnor. Jag har gått igenom grundresonemanget flyktigt tidigare.

På de flesta ställen i samhället idag rör vi oss i en heterogen miljö. Det är män, kvinnor, transpersoner, straighta, homos, bisexuella och allehanda queert folk. Och det är svenskar, unga, gamla, invandrare, kommunister, borgare, pirater, sverigedemokrater och sossar. De flesta av oss uppskattar den här blandningen.

Även i miljöer som är något mer homogena, typ, etniska svenskar födda på 80-talet, så brukar det uppskattas när det finns en jämn könsfördelning. Både kvinnor och män bedyrar att det är klart att de gärna samarbetar med folk av det andra könet när det kommer till att sitta i en styrelse ihop, arbeta tillsammans, eller åka på scoutläger.

Men sen när man ska åka iväg någonstans och sova i samma rum, då blir det plötsligt en laddad fråga det där med könen. Jag minns inte hur många gånger som jag blivit inskriven på hotell eller kursgård av något slag, i föreningssammanhang, och märkt att personalen placerat mig ihop med ett par tjejer jag inte känner. Förra gången jag var med på Sveroks riksmöte, och vi bodde på Scandic, så hade hotellet placerat mig och en annan tjej (definitivt inte en närmast sörjande), i ett rum med dubbelsäng!

Men det är tydligen viktigt, att man inte tvingar (eller för all del förutsätter att det skulle vara önskvärt) någon att sova i samma rum som det motsatta könet.

Samma sak har jag snubblat över i diskussioner om könsneutrala lajvvärldar (som det väldigt ofta pratas om på Svarta Kattens forum, och som är rätt intressant). Trots att det är viktigt att kvinnor och män har likadana kläder, utövar samma yrken och inte har några könsstereotypa handlingsmönster att rätta sig efter, i jämställdhetens namn, så måste man ändå se till att lägga in en liten undantagsparagraf när det kommer till sexuell laddning.
För även om det inte ligger någonting i begreppen "kvinna" och "man" är det viktigt att män tänder på kvinnor och kvinnor tänder på män. Och följaktligen blir det kvar en liten gnutta mystik, en liten gnutta laddning mellan könen.

Och trots att jag förutsätter att mina styrelsekamrater och medsverokare ser på mig som i första hand kollega och föreningskamrat, inte som tjej eller knullbar, så är det självklart att om vi tar in på vandrarhem och har ett dubbelrum och en sovsal, så är det tjejerna som ska isoleras i dubbelrummet.

För på något sätt verkar det vara väldigt djupt rotat det där. Även om vi gärna vill vara könsneutrala och jämställda och uppblandade, så måste det tydligen finnas en liten gnutta laddning mellan könen, som gör att det ska vara pinsamt om jag byter om i samma rum som en kille. Eller om vi för all del väljer person att dela sovrum med efter vem vi tycker det är trevligast att snacka skit med, och inte efter vem som har vad i byxorna.

Kommentarer

Nyllet sa…
En del traditioner sitter hårt. Innan pålitliga preventivmedel uppfanns så var det väl kanske inte så konstigt att man tog det säkra före det osäkra och höll män och kvinnor åtskiljda till varje pris, men såhär 2009 känns det lite inaktuellt.

Personligen kan jag överhuvudtaget tycka att saker som separata omklädningsrum och toaletter känns rätt onödigt.
Anneli sa…
Könsuppdelade toaletter är onekligen ett mysterium varför de förekommer, eftersom majoriteten av alla människor ändå låser in sig och uträttar sina behov ensamma.
Nyllet sa…
Det skulle väl vara för urinoarernas skull, då. Om nu någon tycker att det är jättepinsamt att uträtta sina behov när någon av motsatt kön kan tänkas se ens rygg...
Anneli sa…
Urinoarer har jag aldrig stött på, iom att de inte finns på toaletter för båda könen. Och jag kan ändå inte använda dem :p

Men tja, det är väl att jämföra med typ tampongautomaterna. Det finns säkert folk som tycker att det är pinsamt att det motsatta könet ser en köpa sådana också. Men det låter ju rätt dumt.
Agnes sa…
Jag förstår vad du menar. Delvis är det det som är skönt med lajvare, för ute i skogen kan alla se dig frysa (så att säga). Där byts det om hej vilt helt enkelt för att ingen orkar bry sig, och alla ligger i samma säng och så vidare. Men på andra ställen antas det helt enkelt att man som tjej automatiskt kan dela rum med en annan (okänd) tjej framför sin (välbekanta) killkompis. Och vill man ändå dela rum antas det att man är "något mer" och alla hummar och ler i mjugg. Gah.

Jag gillar din blogg, förresten :)

Populära inlägg i den här bloggen

Man måste ju få prata om sex som är problematiskt?

Sextips för jämställda heteromän

Gästblogg: Hur man fördelar talutrymme kollaborativt, eller Hur man pratar som en tjej och gillar det