Saker jag tycker är fina

När jag var i Paris sommaren 2007 hittade jag så mycket fina franska kort (i betydelsen erotiska vykort från förra sekelskiftet) i de där boklådorna vid Seine. Jag handlade inga då, och har försökt få vänner som varit nere att handla dem åt mig utan framgång. När jag var i Paris sommaren 2009 passade jag på att köpa mig ett par stycken. Nu har jag dem på väggen.

Tyvärr har jag ingen kamerasladd, så att jag kan visa hur fin min lägenhet börjar bli och hur söta mina franska kort (som hänger över sängen med ett indiskt rött sidenöverkast) är. Men väldigt fint är det i alla fall. Jag tycker om franska kort.

I köket har vi en vaxduk som är värdig en syrisk kioskägare. Den är i grunden vit men översållad med ett närmast vulgärt mönster av guldblommor som glänser snyggt i taklampans sken. Det låter hemskt när man beskriver det, men den är fin. Köpt i Rinkeby såklart. Jag tycker om vulgära vaxdukar.

Ovanför köksbordet har Hell hängt upp en svartvit skolplanch på Lenin som han tog från sin högstadieskola när de inte ville ha kvar den längre. På något märkligt vis passar han rätt bra ihop med den gräsliga vaxduken. Jag tycker om gamla skolplancher.

En annan sorts plancher som jag är svag för är gamla reklamplancher. Den mest klyschiga i kategorin måste vara "Tournée du chat noir" som verkar vara reklam för ett parisiskt café. Den ser man på alla ställen som säljer gamla reklamplancher. Men den är söt. Jag har ett par stora svenska vykort med reklam för Skultuna, Tretorn och Ögonkakao. Jag tycker om gamla reklamplancher.

Jag tycker extra mycket om gamla reklamplancher om de är målade av Alphonse Mucha. Fick jag tag på en sådan skulle jag ha den på väggen utan tvekan. Jag tycker om Mucha.

Jag vet inte om det är tur att mitt hem inte är sönderspammat med Muchaplancher och gammal fransk reklam. Jag har ett färgglatt, plastigt duschdraperi, IKEA-möbler och en massa instrument på väggarna också. Och två fulla garderober, tre ärvda bord och en massa pärlplattor. Jag kan aldrig riktigt bestämma mig om jag gillar nutid, plast och lite kitch, 50-tal och tyll och roliga mönster eller sekelskifteselegans bäst. Å andra sidan så vore det så sjukt tråkigt om man valde en stil och gick in stenhårt för den. Jag mår ärligt talat lite illa när jag läser DN Bostad om danska par som skaffar sig ett torp som de inreder konsekvent i vitt, vitt, vitt och med designermöbler. Jag känner en person som är ursäktad för att ha ett hem som ser ut så. Fast bara en.

Jag skulle vilja ha sidor ur Elsa Beskow-böcker inramade på väggen också. Och en affisch av Nils Dardels "Crime Passionel" (som jag kontaktade Moderna Muséet om, men som skulle kosta mig 4k eftersom de måste fotografera om verket då). Och så vill jag ha en sänghimmel, en bakelittelefon (eller en röd dialog) och en bilmatta. Jag tycker om saliga blandningar.

Kommentarer

Gealach sa…
Man ska ha det man tycker om och strunta i vad andra säger, det är ju man själv som ska bo där. De saker du räknar upp kan man ju göra mycket kul med, tycker jag.
@ gealach:

tog mig friheten att länka:

blogginlägg med länkar

lustigt nog är ordverifieringen ganska polsk i dag - undrar hvad "chrepowi" kan betyda ...
NINA sa…
Jag är på bokmässan =) Bredvid ett gigantiskt Leninhuvud står några små fötöljer med texten "Lenins barnhörna". Där kan barnen få Leninkarameller, Leninballonger, en Leninmask och en Leninstämpel på handen :)
Undra om våra barnbarn kommer att tycka att porrbilder från 2009 är superpitoreska.

Populära inlägg i den här bloggen

Sextips för jämställda heteromän

"Jag använder inte ord som partner, men..."

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.