Inlägg

Visar inlägg från januari, 2010

Att se ut som en litteraturvetare

Bild
När jag började läsa Litteraturvetenskap var det tydligare än någonsin hur lika alla studenter faktiskt är! Jag tror att det är någon slags kollektiv originalitet där alla ska överträffa varandra i tuffast huvudbonad, mysigast halsduk och trendigast vintagekläder (med studentbudget). Vi kunde stå ett gäng ihop och på något märkligt sätt vara precis likadana, trots att alla hade olika kläder med olika inköpsställen. Och jag begriper inte riktigt hur det går till.

Jag borde ta och sätta ihop en stilguide: Så smälter du in bland humanisterna. Eller något. Med teckningar. För att ta död på missuppfattningarna om att alla studenter har rufsigt hår och smutsiga t-shirts (det är bara på KtH), eller om att så länge du har emobågar ser du smart ut.

Jag har ett gäng punkter som känns rätt, men är inte riktigt i hamn med det här projektet än. Så hjälp mig lite. Hur ser studenter ut egentligen?

Den vackra kvinnan på bilden är Bodil, som jag läste litteraturvetenskap med. Bilden är hitlänkad från Fac…

Fy för frukost

De senaste månaderna har jag blivit lite irriterad när jag tagit ut mjölkpaketet ur kylen och läst på baksidan, medan jag hällt en skvätt i kaffet. Några (om det är Arla, Mjölkfrämjandet eller Livsmedelsverket vet jag inte) har i ett par månader bedrivit frukost-propaganda av stora mått på dem.

Om man äter frukost får man en bra dag, om man inte gör det så kan man rätta sig in i ledet, ramla ner i stora hål i marken eller få vredesutbrott. Frukosten är dagens viktigaste mål, och då ska man äta flingor och mjölk eftersom mjölk är så nyttigt.
Och allvarligt, jag har verkligen försökt, men jag hatar frukost.

Först så bär det mig emot att äta en massa kall mat, flingor, yoghurt, på morgonen. Det bär oftast emot att äta kall mat, men särskilt när jag är nyvaken så är det verkligen inte gott. Men det är ju ingen ursäkt, så ett tag satsade jag på att ha gårdagens middag tillgänglig för att värma och äta på morgnarna. En period kokade jag havregrynsgröt till frukost varje morgon.

Och klassikern ä…

Det anstår mig inte

Bild
Häromdagen i skolan blev jag glad. Jag är inne i en period av att vara världens mesta bitterfitta som sitter och klagar över allting, mest över mig själv. Så det här kom som en käftsmäll.

Jag sitter i skolan och försöker koncentrera mig på en text vi ska läsa, och hela tiden ringer Hell upp från sin ficka så att jag tar upp telefonen, svarar, blir arg och tappar bort mig i texten. Min kursare Signe kommer förbi och undrar vad jag håller på med.

- Jag försöker läsa den här texten men min sambo ringer upp ur fickan hela tiden så jag lyckas inte!
- Men varför stänger du inte bara av telefonen?
- Jag vet inte... jag är inte så smart.
- Men du är bra på att förminska dig själv.

Tack Signe!
Det anstår mig faktiskt inte att göra mig mindre än vad jag är. Så jag ska försöka tänka lite positivt och sluta upp med det.

En liten hen-uppdatering

Ibland blir jag rätt arg på människor i min bekantskapskrets som kallar mig för hen. Att omnämna alla människor med ett könsneutralt pronomen oavsett de vill det eller inte, kan man antingen tolka som konsekvent språklig aktivism eller som att inte respektera andras könsidentitet.

Om jag har valt att definiera mig som en kvinna, se ut som en kvinna och vara helt nöjd med att refereras till som hon, är det inte förvånande att jag kan känna mig trampad på tårna av att bli kallad för hen. Från människor som ifrågasätter hela tvåkönsmodellen och det heteronormativa tänkandet accepterar jag det gärna, jag gillar konsekvent aktivism, men när det kommer till gratisradikaler som mest vill säga hen om alla för att det är häftigt betackar jag mig gärna.

Tidskriften FUL tillhör å andra sidan den kategori av hen-användare som tänker och problematiserar. Det gillar jag! Alltså är det rätt schysst att de gått i svaromål mot Magnussons krönika häromdagen.

Jag funderar för övrigt på om inte attityderna …

Lovlig dekadens

Bild
Årets fattigaste vecka går förhoppningsvis mot sitt slut. Inget studiebidrag eller Gålöstipendium har trillat in på kontot än, och just nu har jag 2.50 på kontot. Studentlivet har sina stunder! Å andra sidan har jag gott om mat i skafferiet och diverse sparkonton med buffertar: som kontot där vi sparar för att resa och kontot där vi sparar för att kunna betala hyran i sommar, oavsett jobb.

Ett välkommet inslag i den spartanska studenttillvaron är min kalender, en Moleskine weekly notebook som jag fick i födelsedagspresent och idag har varit inne på NK och bytt till rätt modell. Tack mostrarna (inklusive familjer) och farmor för det!

Jag är förbannat kräsen när det kommer till just kalendrar. De måste kännas helt rätt, passa som handen i handsken, annars funkar det inte. Vid ett par tillfällen har jag varit så obekväm över det fula typsnittet på datumen eller de grälla färgerna kalendern varit satt i, det märkliga upplägget eller omslaget, att jag till sist lagt dem ifrån mig helt och dä…

Könsneutralt språk är inte att göra en höna av en fjäder

Jag brukar skriva om ordet hen. Nu hade jag tänkt att jag skulle lämna det ifred lite, men när en bloggdebatt om ordet sammanfaller med att jag skriver uppsats i språkvård, kan det vara värt att ta upp det igen. (Diskussionen: Lisa Magnusson, Elin Grelsson, Tanja Suhinina)

Och då måste jag få inleda med föga konstuktiva "Lisa Magnussons krönika är tamigfan något av det sämsta jag läst!", och då har jag diskuterat just "hen" med många. Hon inleder med idiotargumentet "Hen betyder höna på engelska" och uttrycker (också föga konstruktivt) sin avsky för ordet.

Poängen är att Lisa Magnusson tycker att om man ska försöka utplåna skillnaden mellan hon och han, så kan man ju lika gärna utplåna alla andra beskrivande adjektiv eller personliga pronomen också. Eftersom det är dumfeministiskt att använda samma pronomen om både män och kvinnor. Lisa tar också upp att franskan (som har maskulinum och femininum istället för svenskans neutrum och utrum) är ett jämställt sp…

Ny modeblogg!

Bild
Efter Blondinbella, Kenza och Kissie var det i går världspremiär för nästa stora bloggosfärstjärna, modeoraklet Niclas Hell. Niclas och ett gäng av våra vänner visar upp sina dagens outfits. Jag kommer också att gästblogga så småningom.

Självklart tycker jag att ni ska ge Niclas Mode en chans och kolla in den!
http://niclasmode.blogspot.com

Värsta inflationen

Bild
När jag var liten och fyllde år brukade farmor skicka en hundralapp i ett kuvert. Då var man riktigt rik i veckor framöver och spekulerade om alla dyra och coola saker man skulle kunna köpa för de där pengarna. Jättebra färgpennor eller världens största godispåse eller en Hula Hula-Barbie eller något.

När jag gick på gymnasiet och fick en femhundring var det lite samma känsla. Jag har massa mer pengar än vanligt och kan fika, shoppa och gå på bio obegränsat! Livet leker!

Och nu när jag har flyttat hemifrån är det som om det plötsligt råder enorm inflation. Marknaden bara rusar och pengarna är mycket mindre värda än när jag var sex år gammal. Så nu när jag har fått pengar i födelsedagspresent av min pappa och farmor så är det nästan lite otäckt.

Jag skulle kunna handla någonting praktiskt för dem, som kurslitteratur, men det räcker de inte riktigt till. Eller en ny kappa, men det behöver jag inte. Jag skulle kunna köpa nya klänningar men det är väl mer än lovligt dekadent att lägga så myc…

Gratisradikalism

Bild
En gång när någon bad om tips på vegetarisk mat och bra saker att tänka på, hittade jag en länk till Djurens Rätt och deras vegokit, som man kan beställa hem ifall man är sugen på att lära sig mer om att leva vegetariskt. Annars kan man ladda ner delar av det här. Jag laddade ner broschyren vegoland, något slags introduktionsguide till att leva vegetariskt. Och efter en genomläsning är jag grymt besviken!

Ett av de första och bästa tipsen jag fick när jag blev vegetarian var "lär dig laga mat på grönsaker först". Först efter ett par månader köpte jag mitt första paket quornfärs. Och det var nog bra. Alldeles för många tipsar direkt nyblivna vegetarianer om att det numera till och med finns vegetariskt bacon - i en frysdisk nära dig! Trots att det är förbannat dyrt och inte hållbart alls i längden att konsekvent laga mat på köttersättningsprodukter. Vad skulle ni köttisar säga om den enda råvara ni hade till hands var färdigstekt köttfärs som inte går att forma?

Tyvärr går Djur…

Det här med nakenhet

Bild
De första gångerna jag besökte Friskis och Svettis blev jag närmast chockad över vilken oproblematisk attityd till nakenhet som verkar råda i omklädningsrummen där. Att gamla tanter ogenerat går helt näck mellan sina skåp och duschen var jag van vid, det gör de på badhuset också, men att även unga tjejer så oproblematiskt står nakna och rotar i sina skåp var helt nytt.

Få områden verkar omgärdas av så mycket stränga, oskrivna regler och osäkerhet som just klädsel och avsaknad av klädsel. Få saker gör mig så vansinnigt nervös som att komma till en fest eller middag där jag saknar koll på dresscode och upptäcker att jag är för uppklädd. Samma sak som att komma naken in i en bastu och upptäcka att alla andra sitter i badkläder.

När jag gick på mellanstadiet var det självklart att man inte skulle visa sig naken i omklädningsrummet efter gympan. Folk vägrade duscha och bytte om under handdukar, omsorgsfullt vaktande så att inte en glimt av en bröstvårta eller skinka skulle sticka fram. Killa…

Dagdrivande och hemmafruar

Bild
I somras tog ett stort gäng ungdomar, födda 1990, studenten, och släpptes officiellt ut i vuxenlivet mitt under brinnande finanskris. Det har klagats och problematiserats om oss sedan dess. Inga jobb, inga bostäder, och dagens bortskämda ungdomar som bara vill bli idolstjärnor och inte ha skitjobb, etc.

När samhällsanalytikerna tittar på vad som ligger i tiden, konstaterar de att ungdomarna under 2010-talet kommer att bli mer familjeinriktade och konservativa, och mindre individualistiska och karriärhungrande. Tydligen vanligt under lågkonjunktur.

Jag undrar om det är för att jag är student, med en stadigt kommunalanställd mamma och en stadigt sjukpensionerad pappa, som jag inte känner mig så drabbad av konjunkturen och om det är därför som jag ställer mig så frågande till saker som poppar upp i min omgivning. Som när människor jag gått gymnasiet med plötsligt blivit hemmafruar i Schweiz, eller förlovat sig med 20 år äldre byggjobbare.

En av sakerna min mamma alltid varit noga med i min…

Korkade färgblinda

Bild
eller "Varför jag inte har reklam på min blogg"

Framförallt är det förvisso för att jag själv tycker att det är rätt störande med reklam på bloggar och inte har tillräckligt många läsare för att tjäna mycket pengar på det (när inte Tanja Suhinina länkar till mig och det går upp explosionsartat över några dagar, hej Tanjas läsare!)

Men sen så känner man ju att det finns ännu fler bra anledningar ibland, när man snubblar över andras bloggreklam och hittar sånt här skräp. Bilden länkade till ett "IQ-test" med frågor som "hur många månader har 28 dagar?" och "hur många födelsedagar har en normal person?".

Är det någon som ser kopplingen mellan IQ och färgseende så är jag intresserad.

Tekniska under på universitetet

Bild
Jag sitter och skriver på en hemtenta (det är därför jag uppdaterar bloggen så mycket). Eftersom ett par av uppgifterna är diktanalys bestämde jag mig för att kopiera upp de aktuella dikterna, så att jag har dem som papperskopior och kan kladda hur mycket jag vill. Alltså försökte jag använda Stockholms universitets kopiatorer.

Jag behöver bibliotekskort, eftersom de har ett nytt system med det istället för inloggning. Så jag tar mitt kort och loggar in i kopiatorn. Upptäcker att jag har för lite pengar på det och ser mig om efter en bibliotekarie att betala. De stora affischerna på väggen säger "du köper utskrifter via internet, med Visa eller Mastercard". Redan här börjar det bli frustrerande. Det krävs en internetdator och rätt bankkort för att kunna kopiera.

Jag springer tillbaka till min laptop som står parkerad på en av universitetets arbetsytor, hittar in i webbutiken och beställer 50 svartvita utskrifter. Försöker betala med Visa.
Då visar det sig att det inte bara är S…

Nytt sorteringssystem

Jag har stört mig rätt länge på kategoriseringssystemet i den här bloggen, så nu har jag bestämt mig för att göra någonting åt det. Först och främst har jag rensat bort onödiga kategorier som såpbubblor, katt, döden, identitet, heteronorm, boende och monogami. Dessutom har jag upplöst ett par alldeles för breda och intetsägande, som socialt, verklighet, lek och offentlighet.

Ett par nya kategorier har istället tillkommit och kräver sin förklaring.

Bloggen är all metadiskussion kring Jeu de rôles och bloggande.
Estetik innehåller saker jag tycker är vackra, bildkonst och litteratur.
Etik är moraliska frågor, lite kött, lite klimatfrågan, lite sexism
Kreativt är mina skapelser, som teckningar, dikter och pärlplattor.
Könsroller och feminism innehåller alla gamla mono, hetero, genusinlägg.
Lajv och spel innehåller nu även Sverokgrejer.
Lulz är de där värdelösa inläggen jag lägger upp för mitt eget höga nöjes skull.
Mat och vegetarianism handlar om saker jag äter.
Ostalgi är min fascination för ga…

Studenter som jag stör mig på

Jag undrar om jag har ett äckligt självförtroende på grund av att jag varit i skolbänken oavbrutet i 13 år och lyckats bra med det, eller om det helt enkelt är så att jag är ignorant som inte måste fråga min lärare om vilka typsnitt det är okej att skriva sina hemtentor i. Dessutom är jag oförskämd som antar att min närvaro i klassrummet inte stör någon, trots att det finns ett gäng olika typstudenter som jag stör mig på.

Jag säger typstudenter, för att ingen ska känna sig personligt uthängd. För att jag stött på båda sorterna i flera olika klasser och i olika grad. För att mina vänner också känner igen dem. För att de verkar finnas i de flesta klasser.

Namedropparen
Den där studenten som kommer med frågor som får alla andra på föreläsningen att känna sig antingen irriterade eller urdumma. Har ofta snöat in på en viss teoretiker eller inriktning och refererar till denna eller ställer irrelevanta frågor om dennas uppfattning i vitt skilda ämnen. Undrar vad Focault skulle säga, om det går …

Modernism - och plötsligt spelar det roll!

Bild
Länge har jag hatat poesi.
Jag läste 500 gymnasiepoäng svenska, med inriktning på textproduktion. Jag har skrivit dikter. Jag har hängt på poetcommunities och sett tonåringar formulera sin existensiella ångest i osammanhängande stycken som involverar tunnelbanetåg. Jag har fått Gunnar Ekelöf och Per Lagerkvist uppkörda i ansiktet på en svensklektion och fått höra att "det här är poesi, det är känslosamt och koncentrerat". Och jag har verkligen inte förstått poängen. Någonsin.

Sen började jag läsa litteraturhistoria.

Först hittade jag en massa poeter som inte skrev om sin existensiella ångest - som höll sig till rim och meter och lekte med språket. Ålderdomliga och pompösa, givetvis, men likväl. Sen lärde jag mig att uppskatta Baudelaire, Rimbaud, Verlaine och resten, som nosade lite på modernismen men likväl höll sig till spelets regler. Och jag läste Fröding och förstod mig på det.

Och så småningom, nu i november, var jag redo för modernistisk poesi. Vi läste Tranströmer och Ek…

Gisslet med den exotiska frukten

Min pojkvän skickar ibland sms med uppmaningen "Dricka eller överraskning!" när jag är på väg hem. Det betyder att jag ska handla med mig något gott. Idag var jag nyttig och handlade frukt.
Det ser ju trevligt ut med en fruktkorg på soffbordet, det är framplockat smågott som vi kan äta framför datorn när vi är lite sugna, och det är nyttigare än chips.

Sedan hela uppståndelsen kring Dole och filmen Bananas! i höstas har jag varit lite tveksam till att köpa bananer. KRAV-märkta funkar, men ett par gånger har vi låtit bli bananerna för att det stått Dole på klisterlappen. Även om jag inte tror att Chiquita är änglar de heller.

Apelsiner och Sweetie importeras från Israel. Med tanke på alla "Bojkotta Israel!"-grupper jag blir inbjuden till på Facebook och oftast ignorerar av ren bekvämlighet, är det svårt att inte haja till lite när man ser landet. Apelsinerna finns oftast från någon annanstans också. Idag har jag köpt israelisk Sweetie.

Jag orkar faktiskt inte tänka på n…

Varför jag älskar blodcentralen

Bild
Igår var jag och lämnade blod igen. Det som alltid slår mig när jag är på blodcentralen är hur trevligt och mysigt allt är.

Jag tycker att det är väldigt obehagligt med nålar. Sprutor, pierca sig, blodprov, you name it. Jag sitter och spänner mig och väntar på att det ska göra skitont. Det gör det sällan, så jag brukar inte ha några betänkligheter när jag skriver upp mig på att bli stucken i på ett eller annat sätt. Men just när man sitter där! Det kommer bara upp en massa minnen från skolhälsovården, där de tog i en lite för hårt och sprutade in något vaccin som sved medan man satt och spände sig och fick tårar i ögonen. Nu får jag förvisso tårar i ögonen på reflex så fort någonting gör lite ont, men ni fattar poängen.

Följaktligen har jag haft lite skrupler innan jag blev blodgivare. Länge var det lugnt, men när jag blev godkänd i februari trots alla anala regler om vem och när som inte får ge blod, så var jag ju tvungen att ta tjuren vid hornen. Det är lite otäckt att bli stucken i a…

Teorin om kärleksburkarna

Bild
Det är hösten 2005 och Anneli står på järnvägsbron i Flemingsberg. Det är ingen särskilt spännande bro, men de står där varje dag. Det är Anneli, som kallas Scarecrow, och Sakito. Sakito har alldeles vit hud på halsen och plattar sitt hår ett par timmar varje dag. De pratar om vampyrer och relationer, tecknar och lyssnar på Sonata Arctica tillsammans.

Den här dagen pratar de om kärlek.
Först i efterhand inser Anneli vad hon säger. Långt senare inser hon att hon kanske har en poäng.


"Jag tror egentligen inte att det är någon skillnad på olika sorters kärlek. Sådär kärlek till föräldrar och till kompisar och till pojkvän eller så. Det är som en gyllene, rätt trögflytande glittrig smet. Och så häller man ned den i olika burkar - en burk för varje person. Det är egentligen bara etiketten man sätter på burken som talar om vem den hör till."
Sakito protesterar.
"Det kan väl inte vara samma?!"
"Jo, fast man har olika etiketter på burkarna. Såhär familjeburkar och kompisbur…

Vad har du i kylskåpet?

Bild
I forumet på vegetariskt.ifokus.se hade någon startat en tråd med titeln "Showa ditt kylskåp!". Jag öppnade den inte, men tyckte att det lät kul att showa sitt kylskåp och tog en bild. När jag sedan tittade i tråden så visade det sig att det var utsidan på sitt kylskåp som trådskaparen ville att man skulle showa. Lame, tyckte jag.

Så nu showar jag insidan av mitt kylskåp istället. Om man ska applicera något slags "du är vad du äter"-perspektiv, så är jag uppenbart en mjölkprodukt. Kanske en alkoholhaltig sådan. Jag skulle också kunna tänkas vara hostmedicin, tortellini eller herrgårdsost, kaffe eller lingonsylt.

Vad är du? Och vad har du i ditt kylskåp?

Jag önskar mig en modeblogg

Bild
Det är ett förbannat oskick att jag alltid ber om ursäkt innan jag lägger upp inlägg som handlar om kläder i den här bloggen. Förmodligen är det en reaktion på att jag själv, när jag startade den, var så irriterad på Metros rapportering om bloggerskor och vad de skrev om. Dagens outfit och idag åt jag Ben&Jerrys. Alltså tänkte jag att jag skulle skriva någonting mer substansiellt än så. På den tiden hade jag dessutom en Helgondagbok att skriva av mig om mina orgier i den dyrare halvan av Icas frysdisk i.

Men samtidigt är ju grejen att jag tycker att det är fantastiskt roligt med kläder, och definitivt nedvärderande av både unga tjejer i allmänhet och klädintresse i synnerhet när jag ber om ursäkt för att jag skriver samma skit som så galet många bloggare gör. Med min vinkel anser jag ju själv att det är intressant skit. Så varför skulle jag inte kunna skriva om det?

Ibland önskar jag mig en modeblogg där jag kan dumpa alla inlägg om att jag älskar den där koftan från Odd Molly som j…

Jag hatar män

Bild
Det är väl förvisso inte helt sant att jag hatar alla män. Men en viss sorts killar har jag verkligen så galet jävla svårt för. Ni vet de bröliga antifeminist-killarna.

Inte snubbarna som på allvar sitter och säger "någon måtta får det vara med jämställdheten, tillbaka till spisen kvinna!". Dem finns det liksom inte så mycket att göra åt och de är ofta i sorglig minoritet (även om de hörs rätt mycket i kommentarsfunktionen på kvällstidningarnas webbupplagor). Alltså står jag ut med dem.

En kategori jag däremot inte står ut med är killarna som är "för jämställdhet emot feminism". De som tycker att feminismen är för ensidig för att den fokuserar på kvinnors underläge gentemot männen och inte på männens underläge gentemot kvinnorna. De som säger att ordet feminism gör dem så avtända på feminism att alla kvinnor borde förstå att det inte är gångbart med ett ord som så uppenbart riktar sig till kvinnor. (Till skillnad från yrken som brandman, läkare och talman som kvinnor…

Jag hatar vegetarianer

Bild
Eftersom jag själv är vegetarian kanske det inte är så konstigt att jag med jämna mellanrum leker runt på vegoforum på internet. Kombinationen ätbar mat att dregla över och vettiga människor att diskutera etiska frågor med är rätt trivsam. I teorin i alla fall. Tyvärr är det rätt ofta som jag läser såna där forum, och verkligen känner att jag hatar vegetarianer. För att inte tala om hur mycket jag hatar veganer.

Typsituationen är som följer:
Någon skriver ett inlägg. Gärna är någon T16 och rätt osäker. Inlägget går ut på någonting i stil med "Jag vill sluta äta kött men jag får inte för mina föräldrar. Jag tänker fortsätta äta fisk och kyckling. Kan ni hjälpa mig att komma på argument som jag kan använda för varför det är bra att sluta äta kött?"

Och genast kommer ett gäng hardcore-vegetarianer med svar av typen "Du kan inte säga att du ska sluta äta kött om du tänker äta kyckling och fisk. Vegetarianer äter inte fisk! Sluta äta allt kött istället, annars är det hyckleri. …

Årets nyårslöfte

Bild
Jag är förbannat dålig på att gå ut på krogen. Faktum är att jag inte har någon gå ut-kultur alls. Ett par gånger har jag varit på Sjätte Tunnan, innan jag insåg att jag verkligen inte gillar stället. Sedan dess har jag hängt mest på genomsunkiga Nivå 22. Men just barer, och särskilt om de är lite attraktiva, har aldrig varit min grej.

Alltså är årets nyårslöfte såhär:
2010 ska jag besöka minst 5 barer/klubbar som jag inte varit på tidigare, inklusive en cocktailbar.

Det spelar inte så stor roll om någon är dyr eller sällan. Jag vill mest insupa atmosfären så att jag lär mig vilken sorts uteställen jag egentligen föredrar. Dessutom fyller jag 20 om tre veckor och har äntligen en chans att komma in någonstans.

Så tipsa mig gärna, vart ska jag gå under 2010? Barer, klubbar, pubar, alla tips emottages tacksamt.

Gott nytt år!