Det anstår mig inte

Häromdagen i skolan blev jag glad. Jag är inne i en period av att vara världens mesta bitterfitta som sitter och klagar över allting, mest över mig själv. Så det här kom som en käftsmäll.

Jag sitter i skolan och försöker koncentrera mig på en text vi ska läsa, och hela tiden ringer Hell upp från sin ficka så att jag tar upp telefonen, svarar, blir arg och tappar bort mig i texten. Min kursare Signe kommer förbi och undrar vad jag håller på med.

- Jag försöker läsa den här texten men min sambo ringer upp ur fickan hela tiden så jag lyckas inte!
- Men varför stänger du inte bara av telefonen?
- Jag vet inte... jag är inte så smart.

- Men du är bra på att förminska dig själv.


Tack Signe!
Det anstår mig faktiskt inte att göra mig mindre än vad jag är. Så jag ska försöka tänka lite positivt och sluta upp med det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sextips för jämställda heteromän

"Jag använder inte ord som partner, men..."

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.