Inlägg

Visar inlägg från februari, 2010

En man i byrån

Bild
I antologin "F-ordet", som jag köpte på bokrean häromdagen och som väl var värd sin femtiolapp, skriver Boris Benulic om machomän och sex. Benulic konstaterar att muskulösa män får mera sex än mjuka män, och irriterar sig på att kvinnorörelsen inte säger ifrån när män ska kastreras genom att bära mjukisbyxor och kånka runt på barn för att verkligen förstå hur det är att vara kvinna.

Helt enkelt, machomän med muskler har mera sex och fler lösa förbindelser än män som inte är macho. Kvinnor protesterar inte när deras män femininiseras, men samtidigt ökar försäljningen av dildos. Kvinnor vill ha oförställda knull, och kan bara få det av machomännen. Lite så. Tydligen.

Jag tolkar det som att Boris Benulic mest irriterar sig på den nya mansrollen och idealiserandet av känsliga killar. Och tycker synd om de stackars killarna som lärt sig att man måste prata känslor, tända rökelse och ge henne oralsex i två timmar först innan det kan bli penetrationssex av. Så att tjejens lust och nj…

Tregenussystem eller bara könsneutralt?

Jag kanske borde tycka någonting om att Sensus valt att införa ett tredje alternativ när deras anställda ska välja pronomen om sig själva. Numera kan man alltså be att kallas hon, han eller hen. Och det är väl bra, för dem som faktiskt tycker att det känns bäst så.

Det som jag tycker är märkligast, är att hen liksom förlorar sin roll som generiskt pronomen när man gör på det här sättet. Om jag kan välja mellan att vara han, hon eller hen, är det svårt att referera till "vem som helst" som hen, och förvänta sig att alla han eller hon inte ska känna sig utelämnade. På samma sätt som kvinnorna på 1970-talet började påpeka att de inte kände sig inräknade generiska han.

Olle Josephson påpekar också den skillnaden i måndagens språkspalt i SvD. Att Sensus inte tar bort två kön utan inför ett tredje.

Jag önskar bara att jag kunde bemöta det här med att hen-förespråkarna önskar sig ett tredje kön också. Men jag har inte kommit fram till vilka som ingår i Josephsons "queerfolket&qu…

Respekt, mannen!

Bild
Ibland upptäcker jag det här med att den akademiska världen faktiskt rymmer en hel del prestige, och att det är viktigt att se upp till sina företrädare på rätt sätt.

Just nu läser jag Tradis och Funkis av Ulf Teleman. Teleman är en sån där namnkunnig människa som haft en massa uppdrag och är erkänt kunnig. Och Teleman älskar förra generationens nestor, Erik Wellander. Ibland lite överdrivet mycket, kan jag tycka. Som i det här stycket:

"Wellander var en vältalig representant för dessa kritiker (1939:738) när han anklagade ungdomen för att vara de största syndarna:

De mera begåvade och livaktiga vantrivas snart med detta andliga stillastående, bryta sig ut ur gruppens alltför bekväma språkgemenskap och vandra vidare på egna vägar, men många stanna kvar i loj likgiltighet och bilda det stora flertal av språkligt outvecklande, som lämpligen skulle kunna kallas de språklata. Den språklättja, och det här är fråga om, visar sig icke i fåordighet eller tystlåtenhet utan i ett onyanserat,…

Det är inte staten...

När folk på allvar skriver insändare till DN om den ociviliserade och barbariska staten Turkiet där två män sitter åtalade och riskerar livstids fängelse för att ha begravt en 16-årig kvinnlig släkting levande, så undrar jag verkligen om de kan skilja på stat och person.

Eller är det så att Sverige också är barbariskt och kvinnofientligt, med tanke på hur många kvinnor här som blir mördade av sina sambos eller ex varje år?

Valfrågor, bitte

Nu börjar Facebook bli medvetna om att det är val igen i september. För första gången har jag rösträtt i ett riksdagsval, och det har jag haft ångest över sedan jag fyllde 18, åtminstone. Jag har RSVPat till eventet "Riksdagsvalet 2010" och uppgett att jag tänker rösta - inte för att jag tror att någon bryr sig egentligen om att jag anger att jag tänker rösta på Facebook, men för att det känns bra att ha tagit det steget i alla fall.

Nu efterlyser jag bara lite partipolitik.
Ideologiskt vet jag var jag står, men att inte ha det konkret förankrat är ju att köpa grisen i säcken om något.Hör ni det! Partipolitik! Hej Lars och Maria och Mona och Peter, Maud och Göran och Fredrik och Jan. Nu har ni en unik chans att tala om för mig som förstagångsväljare varför jag ska rösta på just er. Ni ska inte tala om för mig på vilket sätt motståndarsidan är verklighetsfrånvända eller olämpliga, och ni ska strunta i att göra fastighetsskatten, snökaoset eller pensionerna till centrala valfråg…

Språkvård på hög nivå

Strax före midnatt bryter en irc-diskussion ut, om vad Oompa Loompas egentligen heter på svenska. Nörd som jag är måste jag fråga vad Språknämnden skulle anse om detta, och drar upp det i min statusrad på Facebook. Och allvarligt talat, jag älskar mina kursare!
En kvart senare har vi standardiserat det till ompalompier, med tillägget att man av ideologiska skäl borde stava det åmpalåmpjer, för att låta bolsjeviksvenskan vakna upp och låta vårt offentliga språk bli roligare än en gång.
Åmpalåmpjer i alla stater, förena er!

Språkvård är rätt spännande. Just nu läser jag Tradis och funkis av Ulf Teleman, där det just framstår sådant som att stavning i början av 1900-talet var ideologisk grej. Nystavarna som låg till vänster ville slopa hv, fv, dt, ett par till fåniga och talspråksfrämmande rättstavningsregler, och pluralböjningarna av verben. Några ville för all del gå så långt som till en helt ljudenlig skrift, med ord som Svärje. Bolsjeviksvenska, skälldes den varianten för. Onekligen lit…

En femme fatale är ingen genderbender

Bild
Just nu sitter jag och försöker ta mig igenom Karin Milles, Eva Ersons och Ann-Catrine Edlunds bok Språk och kön. Tyvärr växlar den mellan att vara Ta betalt-radikalfeministisk och att klappa läsaren på huvudet på ett ganska obehagligt sätt. Jag misstänker att syftet är att vara lättillgänglig, och boken innehåller en del intressant, men just sättet den framställer heteronormativitet, män och kvinnor på är rätt störande.

När författarna pratar om sexuellt avvikande beteende (alltså från normen), känns deras generaliseringar om verkligheten väldigt mycket snävare än vad jag uppfattar den. De analyserar en studie som jämför hur mänsklig fortplantning beskrivs (spermien som atlet och ägget som erövras och penetreras) genom att konstatera att "en riktig man är aktiv, en riktig kvinna är passiv". Sedan föreläser de om hur kvinnor hålls på plats av rädsla för att bli kallade för hora, som alltså inte heller är en riktig kvinna eftersom skällsordet antyder att hon är sexuellt aktiv…

Min klädsel är ingen samhällsfara

Bild
(till Metros insändarsida)

Jag känner mig hedrad.
Tänk att, år 2010, så många herrar lägger energi på att i rikstäckande media diskutera vad jag får ha på mig och inte. Det är ju fantastiskt!

Tydligen är det viktigt att jag visar min mun och näsa när jag är ute på gatan, men att jag döljer mina bröst när jag badar. Och nu när ni dessutom börjar diskutera ifall det är farligast för samhället om jag är täckt från topp till tå, eller oklädd. Som sagt, jag känner mig hedrad över att min kvinnliga kropp och klädsel får så mycket uppmärksamhet.

Jag måste bara få påpeka en sak, som kan tyckas vara relevant för debatten. Min kropp är min egen, och upp till mig att bestämma vad jag ska göra med. Min klädsel har jag rätt att välja själv, och det är att kväva min yttrandefrihet och min integritet att ropa om förbudmot såväl niqab som korta kjolar eller för höga kängor.

Jag vet, att andras kläder som man själv inte vill bära, ofta framställs onyanserat som farliga, hot mot hälsan eller mot den allmänn…

Den Perfekta Partnern

Bild
Egentligen är det sjukt orimliga krav som det här samhället tenderar att kräva att vi ställer på våra partners. Det märkliga är att de orimliga kraven räknas som helt naturliga och att vi förväntas leva upp till dem. Men allvarligt.

Enligt mononormen ska en bra partner vara följande:

En god vän som man kan prata med om allt, känner en utan och innan, alltid lyssnar och ställer upp och tar hand om en som goda vänner gör.En smärtfri medboende som delar ansvaret för hushållssysslorna, inte ignorerar dig men samtidigt ger dig lagom mycket personligt utrymme och integritet.En spännande älskare som är bra i sängen och varierad så att ert sexliv inte blir långtråkigt. Dessutom gärna romantisk, ständigt attraktiv och attraherad av dig, trogen och passionerad.Allt detta och gärna mer i en och samma person!
Snacka om att det känns som att det känns svårt att vara Den Perfekta Flickvännen ibland.