Tänka sig Sisyfos lycklig

Min kursare Ebba sa att hon tänker på mig när hon städar köket. Eftersom jag alltid klagar över att jag måste hem och städa mitt kök. Det är ett sånt hemskt Sisyfosarbete som förföljer mig dag ut och dag in. Denna ständiga köksstädning är en konstant källa till ångest.

Igår tillbringade jag minst halva dagen i köket. Jag städade, trodde att jag var klar, fick in en last smutsig disk från rummet, diskade, torkade, dammsög. Och sedan lagade jag mat, ett par vänner kom på besök. Det blev mat, glass, sprit och handrullade cigaretter på uteplatsen och plötsligt såg köket lika hemskt ut som tidigare på dagen. Framåt kvällskvisten plockade jag undan hälften av det och slängde in en diskmaskin. Morgonen efter åt vi frukost, jag läste DN, och så var köket lika hemskt som tidigare.

Jag har inte riktigt kommit på vad det är som gör att just köket är så hemskt. Jag tror att det är faktumet att det blir smutsigt, inte bara stökigt. Jag tycker inte att det är jobbigt att faktiskt städa när jag väl är igång med det, fast att måsta ställa mig där och ta rätt på alla kastruller igen bär emot lite väl mycket.

Jag funderar på att åka till Designtorget och köpa en disktrasa med Maud Olofsson på, och se om det blir roligare då. Och försöka tänka på de fina bänkarna som blir när det är rent. Jag tror att de Beauvoir hade en poäng när hon beskrev den borgerliga kvinnans liv som statiskt uppehållande och därmed inte produktivt. Köksstädning är fan inte produktivt någonstans. Det är urtypen av just ett sisyfosarbete.

Jag får väl försöka lura mig själv till att jag älskar att föra krig mot kaffefläckar och potatisskal. Jag får försöka tänka mig Sisyfos lycklig.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Man måste ju få prata om sex som är problematiskt?

Sextips för jämställda heteromän

Gästblogg: Hur man fördelar talutrymme kollaborativt, eller Hur man pratar som en tjej och gillar det