Livet i lådor igen

Anledningen till att jag inte kommer igång med att flyttpacka som jag borde, är att jag kommer ihåg hur jobbigt det var att packa ner hela mitt liv i lådor förra gången. Då var det själva förändringen som var läskig. Den här gången är det egentligen mest logistiken. Jag skulle inte tacka nej till att vakna imorgon och upptäcka att det var augusti och att jag redan hade flyttat in i min och Rebeckas lägenhet i Flemingsberg, utan krångel. Att mina bokhyllor bara stod där, utan att jag först behövt knäcka nöten var jag ska göra av alla Hells böcker som ockuperar dem i nuläget. Att mina kläder var inhängda i garderoberna, vanliga för sig och lajvkläder för sig. Att alla nipperaskar och skrin och bjäfsiga prydnader var på sina rätta ställen och det mest betungande jag behövde göra var att komma på var vilka väggdekorationer skulle hänga.

Alltså kör jag samma raffinerade form av självspäkande som jag använder när det är dags att skriva hemtenta. Även om jag vet att jag är som mest produktiv precis dagarna före deadline sitter jag inne och försöker förmå mig att börja i tid. Vilket såklart mest genererar ångest. Lyckligtvis har jag bra människor i min omgivning som erbjudit sig att hjälpa till och försöker dra med mig ut på picknick om jag lyckats packa lite på onsdag. Det uppskattas.

Jeu de rôles uppdateras rätt sporadiskt under somrarna har jag märkt, men jag siktar på att komma igång med bloggandet lite bättre när det blir höst och jag får något slags rutiner igen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Jag använder inte ord som partner, men..."

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.

Sextips för jämställda heteromän