Singelhushåll

Som ni säkert har anat hindrar någonting mig från att blogga. I själva verket är det två saker. För det första, så har jag just nu ganska svårt för att skriva tillrättalagd text. I bästa seriemördarmanér har jag en anteckningsbok där jag skriver, ungefär hela tiden, det jag tänker på för stunden, men den är ganska ostrukturerad och ingenting jag skulle vilja lägga upp på ett sånt här ställe. Lite för mycket kärlekar, snöslask och allmän frustration för det.
För det andra, och det är högst väsentligt, har jag inget heminternet hemma utan är inne i en dryg månad lång karusell med ComHem, Tele2 och Stiftelsen Stockholms Studentbostäder om vem som ska tillhandahålla mitt internet, vilken utrustning ingen informerat mig om att jag behöver och vems ansvar det är att se till att jag har denna. Spänningen stiger. Kampen fortsätter.

Under tiden bor jag alltså i praktiken ensam i en tvåa i ett höghus i Flemingsberg. När jag talar om det för vänner säger de "men herregud, vad gör du utan Internet?", och ärligt talat vet jag inte riktigt. Jag tror att jag vänjer mig vid att leva singelliv. Jag har trots allt inte riktigt gjort det förut, så det är en ganska spännande erfarenhet.

Jag är ganska bra på att vara min egen hemmafru. När jag ska diska (för det tycker jag är tråkigt) målar jag läpparna röda och spelar Supremes eller Edith Piaf på vinylspelaren. Då går det lättare och blir liksom en lek. Ibland när jag kommer hem från jobbet överraskar jag mig själv med en extra god middag. Det är grymt skönt att få bestämma själv vad jag ska äta och när. Just nu kostar saffran 10kr/paketet på Pulsen och jag är mycket nyfiken på saffransris. Mina mesta matcravings gäller champinjoner, avokado och getost. Det är nice.

Ibland känner jag för att ha en mysig hemmakväll, och då tänder jag ljus och rökelse i mitt sovrum och ser en film, tecknar eller syr. Jag gör faktiskt sånt. Det var lajv förra helgen så innan det skrev jag en hel del brev att ha som rekvisita. Nu har jag lite svårt att inte fortsätta med det.
Häromdagen var jag på IKEA och köpte gardinstänger och den där mattan i form av en bil från barnavdelningen som jag alltid velat ha som badrumsmatta men inte fick när jag bodde med Hell, eftersom han tycker att badrumsmattor är äckliga. Nu pryder den mitt fula badrumsgolv och gör mig lite lycklig varje gång jag går in där.

Jag tror att mina vänner försöker lura mig att jag inte lever ensam. Bland annat ligger det fem (!) tandborstar på hyllan ovanför mitt handfat, och jag har ingen aning om vilka ägarna är. Jag tror inte att alla fem är mina. Två kanske. Om du tror att du har en tandborste hemma hos mig eller gärna skulle vilja ha en får du höra av dig.

Jag ska försöka få fart på den här bloggen igen när jag har internet tillbaka. Det här är det längsta uppehållet någonsin tror jag. Tills dess finns jag på Facebook.

Kommentarer

Anonym sa…
Hej Anneli,

Om det är bredband via SSSB (Stockholms studentbostäder) som du har i din lägenhet kan vi på Tele2 hjälpa dig att kolla hur du aktiverar bredbandet, direkt via webben eller via skriftligt avtal som vi skickat ut till dig då. Vänligen mejla mig på michaela.lindell@tele2.com med din adress så kollar vi upp detta till dig.

Med vänliga hälsningar

Michaela Lindell, Tele2.
Ännu utan inter-nät?
Bibblan finnes, som du vet.

Populära inlägg i den här bloggen

"Jag använder inte ord som partner, men..."

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.

Sextips för jämställda heteromän