16 - Min första kyss

Klicka på taggen för att se resten av projekt "en månads inlägg"

Inför den här frågan skrev jag på Facebook och bad mina vänner att berätta om sina första kyssar. Det blev en charmig samling tonårshistorier. Lite "jag råkade mula/göra illa honom och sen kysstes vi", ett par dejthistorier med trevande kyssar i slutet, och ett par "det bara hände, med en kompis". Min första kyss hör till den sista kategorin.

Det här är alltså från när jag var femton år och okysst på riktigt. Jag använder frasen ibland för att beskriva en viss känsla. Den där tafattheten, känslan av att det faktiskt spelar roll och skulle kunna bli ganska ödesdigert om våra läppar råkade snudda vid varandra. Elektriciteten när en viss person rör vid min hand av misstag. När våra kinder mot varandra räknas som "nästan kysst" eller din andedräkt mot min nacke gör mig vimmelkantig även om du inte märker det.

Hur som helst, så är det våren 2005 och jag har börjat hänga på Lava. Förmodligen var det Tara som släpade med mig dit någon gång, och eftersom vi är femton år och så jäkla alternativa (det var före emokulturen) går det ganska snabbt att bli kompis med precis alla, även om jag inte minns några av deras namn idag. Det är samma vår som jag dricker min första klunk alkoholhaltig cider, tjuvröker utanför ICA för att provocera min präktiga kompis Snéa, och provar att vara häftig tonåring. Jag har långt, korkskruvlockigt vinrött hår och är kär i Martina i parallellklassen. Jag är egentligen ganska blyg, har randiga strumpor och alltid ett ritblock under armen.

Så det är vardagseftermiddag på Lava och jag sitter med Tara och åtminstone åtta personer till i en tresitssoffa, kramas och är högljudda som vanligt. Förmodligen sprattlar vi, pratar om musik och ritar på varandra med tuschpennor. Plötsligt börjar det regna, och någon får för sig att alla måste springa ut och leka i regnet. Så sagt och gjort dräller vi ut på gatan, och kommer på att fontänen vid Sergels torg inte är igång än. Så den kan vi leka i!

Jag slänger benen över kanten till fontänen och märker direkt att det är ett par decimeter vatten i den som vi inte har sett. På ett par sekunder är mina Converse genomvåta. Det ösregnar, jag skrattar och ser att Tara kommer ner i fontänen bredvid mig. Vi skrattar ännu mer och kramas. Nio blöta emos med tuschpennekladdiga armar plaskar och leker. Hon har kramat mig så många gånger att jag är van. Hon har kysst mina kinder så att det gått elektriska stötar genom hela kroppen på mig flera gånger. Jag är inte kär i henne längre. Hon vet det. Så den här gången kysser hon mig på munnen, ordentligt. Varmt och med tungan och det regnar och vi står i vattnet i den där fontänen.

Jag minns det som en grymt bra kyss. Hon påminner mig lite oroligt om killen hon är kär i, som jag glömt namnet på. "Och du är kär i Martina", säger hon. Jag tror att jag skrattar. Ja, jag är kär i Martina. Och kysser Tara en gång till i fontänen på Sergels Torg, och är otroligt nöjd.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Man måste ju få prata om sex som är problematiskt?

Sextips för jämställda heteromän

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.