Rebecka

När jag frågade folk vad jag skulle skriva om, kom det lite blandade förslag. Rebecka tyckte att jag skulle skriva om henne, så då gör jag väl det.

Jag tror att den här historien börjar en dag när jag satt i ettan i Spånga som jag delade med min expojkvän och svor över SSSBs boenderegler. Informationen som fanns på hemsidan var att jag inte fick bo ensam i en studentlägenhet, utan måste dela den med en sambo eller en studerande kompis. Ganska irriterad över att bostadsförmedlingen anser sig kunna ha olika regler beroende på om jag delar säng med personen jag bor ihop med eller inte, slängde jag ut frågan "Är det någon som vill bli sambo med mig?" i #sverok på Quakenet. Ungefär 20 timmar senare hade vi vår första (och hittills enda) dejt och bestämde oss för att vi skulle bli väldigt kära i varandra och flytta ihop. Lägenheten i Flemingsberg kom in i bilden ett par dagar senare.

Den här bilden är från kvällen vi flyttade in. Det var pizza, öl, Movits i laptophögtalarna och hattar på allas huvuden, eftersom vi kom på att vi gemensamt ägde tillräckligt många för att förse alla närvarande med varsin. Rebecka har min stora damhatt med blommor. Jag har en kommuniststjärna som kokard på min studentmössa.

Vi bodde egentligen aldrig ihop ordentligt, så vi hann aldrig tröttna på varandras besvärliga egenheter eller gräla om disken. Rebecka drar fram den bästa hemmafrusidan i mig och får mig att trippa runt i köket i läppstift och spetsförkläde för att göra lunch åt henne. Rebecka drar fram den mesta hunsade make-känslan hos mig också, hon är väldigt bra på att låta läskig och respektabel i telefon, så jag brukar försöka att inte bli livrädd när hon ringer hyresvärdar eller bibliotek och skäller åt mig.

En gång åkte vi på spontan weekendsemester till Köpenhamn där vi hittade mysigaste stadsdelen med billiga barer och second hand-butiker. Rebecka är bra, hon tycker om fina saker och kläder och sånt. Rebecka är bra, för att hon spontant säger saker som "ska vi inte ta in en flaska rött?" som oftast resulterar i ganska roliga kvällar. Rebecka är mjuk och väldigt snygg i hatt, och går att släpa med på burleskklubbar i konstiga industrilokaler. Rebecka bjuder alla hon känner på fest på Grand Hôtel för att äta glutenfria tårtor.

Ibland är jag lite rädd för Rebecka, eftersom hon känns så vuxen och seriös och professionell. Rebecka skriver politiska plattformar åt Sverok och kör jättestora bilar. Rebecka hade ett stimulerande, riktigt jobb samtidigt som jag läste A-kursen i Religionshistoria. Men Rebecka har fått mig att dansa omkring i Helsingborg iklädd en rosa lurvig kakmonsterkostym. Och samlar på Hello Kitty. Och var värd för den episka inflyttningsfesten där det dansades charleston i tamburen till stenkakor och smälldes champagnekorkar genom fönstren. Och då kan man liksom inte vara så himla otäck.
Jag tycker om henne.

Kommentarer

Agnes sa…
Vilket fint inlägg! Roligt att få höra historien om hur det blev så att ni flyttade ihop :)

Populära inlägg i den här bloggen

Man måste ju få prata om sex som är problematiskt?

Sextips för jämställda heteromän

Gästblogg: Hur man fördelar talutrymme kollaborativt, eller Hur man pratar som en tjej och gillar det