Saker jag hycklar med

Det här inlägget är en blandning av lite olika saker jag ville skriva. Dels är det ett utslag av självkritik i största allmänhet. Delvis är det ett försvar. Kanske är det också en eftergift till er som kommenterat på saker jag förespråkar med "det där fungerar ju inte". Så jag ska erkänna precis hur mycket saker inte fungerar.

Saker jag hycklar med

  • Min attityd. Jag förespråkar människor som har drömmar, vågar, tar steget, satsar och tar chansen att göra nya saker. Själv läser jag till lärare för att slippa vara 30, outbildad och ha studieskulder på en halv miljon.
  • Min medvetenhet. Jag prenumererar förvisso på Dagens Nyheter men oftast är den bara en dyr hallmatta. Jag är oftast väldigt sen med att ta in information och följer aldrig riktigt med i politiken så mycket som jag önskar. Jag gick med i Ung Vänster efter valet och gick på två möten, innan jag ledsnade på "Överklassen har haft all anledning att fira" och struntade i dem.
  • Min klimatpåverkan. Jag försöker framstå som en sån där medveten vegetarian i second hand-kläder, samtidigt som jag köper på tok för mycket kaffe i engångsmuggar, inte sopsorterar och till och med köper ägg som inte är KRAV-märkta emellanåt.

  • Min position. Jag positionerar mig gärna som queer kvinna utan pengar för att kunna slå underifrån, fast jag egentligen är en svensk medelklassakademiker med en hel del privilegier.
  • Mina relationer. Jag framställer det ofta som okomplicerat, nästan på nivån "sen jag blev relationsanarkist har det varit skitenkelt" och i själva verket tycker jag att relationer är bland det svåraste som finns. Jag kan inte dra klara gränser mellan vänner och förälskelser och är därför konstant ångestfyllt osäkert kär. Jag framställer det som "mer åt alla" och är notoriskt dålig på att fördela min uppmärksamhet. Ibland är jag totalt insnöad på enstaka personer, och tycker att det är rätt problematiskt.
  • Mina känslor. Jag säger ofta att jag ska bejaka alla känslor och att alla är okej, men har i själva verket rätt mycket ångest över dem rätt ofta. Just för att jag antingen inte förstår dem eller finner dem olägliga.

  • Mitt akademikerförakt. Jag pratar ofta om hur mycket jag hatar akademiker, akademia i allmänhet och tycker illa om intellektuella penismätningar. Samtidigt som jag garanterat är elitistisk och pratar för mycket akademiska själv för att inkludera alla i konversationer.
  • Hur intressant jag är. Jag gör en massa utåtriktade, lite fina och lite knäppa saker och känner mig ganska bra när jag gör dem, men det är ju minst lika mycket för att andra ska se dem och säga att jag är duktig.
  • Mitt självförtroende. Jag framställer gärna mig själv som "så jävla bra" och har rätt svårt att acceptera att jag är det.
  • Min ärlighet. Nu försöker jag verka sådär härligt förtrolig som talar om hur mycket fel det är på mig och saker jag gör, men förmodligen är det bara ett sätt att gå med håven och få er att tala om hur spännande, intressant och duktig jag är.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sextips för jämställda heteromän

"Jag använder inte ord som partner, men..."

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.