V6 - Om att lära sig sex

Dagens Vecka 6-utmaning har temat "Att lära sig sex". Spontant kommer kanske tanken upp ifall man verkligen behöver lära sig sex, trots allt är det en naturlig drift. Å andra sidan är det väl med sex som med konversation. Att kommunicera är en naturlig drift, men att lära sig språk, och vad och hur saker passar sig att säga är ett samspel med andra som man måste lära sig.

Jag minns inte när jag hörde talas om sex första gången. Förmodligen var det väldigt tidigt. Det där mytomspunna knulla var någonting man inte relaterade till sig själv, men såklart var nyfiken på. Jag kommer ihåg sexualundervisningen i sexan där man nog egentligen mått bäst av att få veta lite saker om puberteten, förälskelser och mens. Och jag är tacksam att jag aldrig fick det filmkliché pinsamma "blommor och bin"-snacket med mina föräldrar. Underligt nog pratar jag fortfarande aldrig om sex med familjen.

Som jag skrivit om förut var jag övertygad om att jag var lesbisk tills jag var ungefär 17. Och sex var i min värld väldigt länge någonting man pratade om, inte praktiserade. Och någonting man inte riktigt kände igen som tilltalande eller önskvärt när vuxenvärlden pratade om det. Man skrev till ungdomsmottagningens frågelåda på internet och frågade om man var normal som inte intresserade sig för killar alls, och fick svar i stil med "det kanske bara är en fas". Man läste frågelådesvar i stil med "jag är en kille som gillar att ha sex med andra killar, är jag bög?" och fick svaret "det är inte säkert, det kanske bara är en fas, du behöver inte vara homosexuell för det", och lärde sig att bli arg över en vuxenvärld som inte förstod. Men inte lärde man sig någonting om sex.

Skolan hade temadag på kärlek och sex. I praktiken innebar detta att de tjatade på killarna om att använda kondom, och på tjejerna om att säga åt sina killar att använda kondom. Jag gick fram till informationsbordet och bad att få någonting om tjejers sexualitet, och fick ett vykort som konstaterade att chokladbitar = orgasmer. Jag lärde mig att känna mig alienerad, men inte lärde man sig någonting om sex.

Och man försökte att titta på porr för att lära sig någonting om sex. Och visst var den ibland upphetsande och man fick se hur sexställningar kan se ut i praktiken. Men samtidigt har man sin inre feminist som vet att porren målar upp en låtsasvärld och att många handlingar man ser i porren inte är saker som människor praktiserar i verkliga livet. Ungefär som låtsasvärlden som målades upp i cybersex och vanliga textrollspel med sexuella inslag.
Jag är bara osäker på vilka som är vad, eftersom "porrsex!" känns som någonting folk använder som ett allmänt skällsord gentemot praktiker de själva inte gillar. Och inte lärde man sig så mycket om sex där heller.

Ett antal år och ett antal sexpartners senare känner jag mig fortfarande lite alienerad. Sex är någonting politiskt att bli arg över, det är en vuxenvärld som känns främmande, det är någonting roligt och skönt att göra med kompisar, och en ständig källa till konflikter. Jag kan känna mig vansinnigt osäker på vilka sexuella praktiker som faktiskt är vanliga bland folk, och vilka man inte vågar föreslå för att de bara förekommer i porr. Och överlag känns det som att sex är någonting man måste lära sig genom att faktiskt hålla på med det. All den där teorin man blivit matad med sedan man var liten är som ganska värdelös om man inte kan relatera till och omsätta den i praktiken.

Kommentarer

Gissa hvem som inbillade sig att ett samlag varade hela natten och undrade huru man undvek att pissa under tiden - och om hela klassen skrattade, inclusive en annars rodnande frikyrklig lärare.

Populära inlägg i den här bloggen

"Jag använder inte ord som partner, men..."

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.

Sextips för jämställda heteromän