Historiebruk

På en historielektion med tvåorna på Blackebergs gymnasium började min handledare diskutera historiebruk med sina elever. Historien består av så väldigt många händelser, att det liksom inte går att få en allomfattande och objektiv bild av allt som hänt, utan vi måste hela tiden sålla, lyfta fram och tolka saker. Min handledare visade bilder från judiska förintelsemonument och berättade om hur israeliska skolungdomar får åka på studieresor i Europa och lära sig allt om Förintelsen. Hur man kan lägga alla sådana monument som bilder till varandra och bygga berättelsen om ett Europa som hatade judar så innerligt, att en egen judisk stat kanske var den enda möjligheten. Och hur andra bilder aldrig syns.

Jag tänkte på det nu häromdagen, och så tänkte jag på den där Det blir bättre-kampanjen som RFSL Ungdom hade, när de bad unga hbtq-personer att tala om hur förjävligt de haft det som tonåringar men att det blir bättre sedan. Och så tänkte jag på blogginlägget om att hångla offentligt som jag skrev för ett tag sedan, och på ett par pojkar i min närhet och sedan var jag nästan förbannad.

Jag var förbannad för att historier om stackars bögar och flator som aldrig vågar ta för sig och bli accepterade går hem så bra i offentligheten. Jag var förbannad för att "du vet inte hur det känns att inte våga hångla offentligt" används som argument gentemot heteros som klagar på att vi låter för mycket. Inte bara för att de här historierna faktiskt finns, för det är illa nog, men också för att det hela tiden är dem som lyfts fram. Att så fort det ska pratas om bögar och flator så ska det vara sådana här historier som lyfts fram. Eller solskenshistorier som "min pappa blev inte arg!". För det är rätt förjävligt. Och det är en fråga om historiebruk, lika mycket som israelernas förintelseresor är det.

Så alltså, jag tänker inte acceptera det här. För jag är precis lika gullig, håller handen och pussas offentligt med Lovisa som jag gjort med pojkar jag varit lite kär i. Jag tvekar inte ett par sekunder framför ordet "flickvän" varje gång jag säger det, eller biter mig i läppen när mina klasskamrater pratar om sina män och sambos. Det gör jag faktiskt inte. Kanske är det för att jag är bisexuell, och van vid privilegiet att få prata om min partner hur som helst utan att någon höjer ett ögonbryn.

Och kom igen, om vi håller på och kuvar oss själva, ska gömma oss och inte prata högt om våra flickvänner så att mormor hör eller inte hålla våra pojkvänner i handen på stan för tänk om någon reagerar - sabbar vi inte bara för oss själva då? Vi kan ju sitta hemma i Israel och känna oss förtryckta av omvärlden på slentrian, eller så kan vi ta ett djupt andetag, traska ut i verkligheten och förvänta oss att allt är okej. För det är oftast det. Vi måste helt enkelt ta oss friheten att vara precis som vi är, oavsett, och inte ta för givet att någon annan kommer att gnälla om det.

Så pojkar, hjälp mig, och ta er lite friheter. Prata om killen du gillar utan att du måste säga "fast jag är heterosexuell i alla fall för jag vet inte om jag vill ligga med honom" varje gång. Säg inte "jag är ju den enda bögen här" med deppig min, för det kan du aldrig veta säkert. Och håll din pojkvän i handen på stan och märk att ingen reagerar. Pussas offentligt! Kom ut ordentligt och tala om att det gick bra!

Jag vill höra alla de positiva historierna, och i överflöd. För vi är faktiskt inte mer förtryckta än vi accepterar att bli. Så kan vi inte hjälpas åt och skapa en bild av att vi är precis som folk är mest, att homofobi är så jävla förra millenniet, och att saker oftast är bra?

Kommentarer

din flickvän sa…
Jag brukar då försvara att ingen brydde sig när jag "kom ut" för det måste ju vara väldigt ovanligt?
Jag brukar prata obesvärat om dig också, trots att jag bor på landet och väl rimligen måste vara den enda bögen. (trollololol)
Anneli sa…
Ingen brydde sig nämnvärt när jag kom ut heller. Min mamma gjorde det i princip åt mig, typ "men du är homosexuell eller?" :)

Trolololol på dig själv, jävla bög :p

Populära inlägg i den här bloggen

Man måste ju få prata om sex som är problematiskt?

Sextips för jämställda heteromän

Gästblogg: Hur man fördelar talutrymme kollaborativt, eller Hur man pratar som en tjej och gillar det