Ett litet manifest om kärlek

En av mina vänner länkade den här bilden på Facebook, varpå en diskussion utbröt, där åsikterna stundom gick ganska vitt isär. Och jag tycker att det är ganska intressant, att det blir sådan diskussion, men just äktenskap är ett rätt känsligt ämne i vissa kretsar verkar det som. Personligen är jag mycket skeptisk.

Jag är inte alls särskilt skeptisk till konceptet kärlek, jag gillar kärlek. Och jag tror egentligen inte heller att det är omöjligt att älska någon för evigt. Jag vill bara, absolut inte, lova någon att jag kommer att göra det. För det har jag faktiskt ingen aning om ifall jag kommer att göra. Jag styr inte mina känslor. Och hur kan man lova någonting man inte har en aning om ifall det går att hålla?

Överlag verkar hela förhållandegrejen ofta handla om att få ta varandra lite för givna. Att inte behöva säga "jag älskar dig" till sin flickvän varje dag - hon vet ju att du gör det eftersom du är ihop med henne. Och just den grejen tror jag att jag har väldigt svårt för. För jag vill inte bli tagen för given. Och jag förusätter inte att någon älskar mig, om hon inte talar om det. Så det blev några allmänna tankar om kärlek, och sex och vänskap och sådant där som är viktigt. Ett litet personligt manifest, kanske.
  • Saker måste få spela roll. Meningslöst sex är meningslöst. Vänner du inte skulle sakna om du förlorade dem är inte så himla intressanta att ha som vänner. Spela roll behöver å andra sidan inte betyda romantik upp över öronen och sexet som förändrade ditt liv. Det där engångsligget när ni kände för att förföra varandra och provade en gång var kanske inte det mest mindblowing du gjort, men kalla det inte bara ett engångsligg för det.
  • Ta inte människor för givna. Det fungerar med människor som med, säg krukväxter. Man måste vattna dem och ta hand om dem, prata med dem och tala om att man tycker om dem, för att de ska förstå att det är så.
  • Var öppen med känslor. Om du älskar någon, tala om det. Och med att inte ta människor för givna i beaktande, behöver det inte vara så himla läskigt. Att jag älskar dig nu, är inte en garanti för att jag älskar dig imorgon eller för all framtid. Men just idag känns det så, och då borde du ju få veta det. För alla människor tycker väl om att höra att de är älskade?
  • Och slutligen, är din och min relation mellan oss två. Inte mellan oss två och Facebook, oss två och Gud eller oss två och våra vänner. Så det är upp till oss hur mycket vi ses, pratar i telefon, säger att vi tycker om varandra, tycker om varandra, har sex o.s.v. Och så är det med alla relationer.
  • Skuldbelägg inte känslor. Det får jag också påminna mig själv om. Känslor man inte styr över är det fasen ingen idé att känna skam över heller. Det är skillnad på att känna och agera, men känna är aldrig dåligt.
Jag vill helt enkelt älska människor för att jag älskar dem, inte för att det förväntas av mig. Inte ta människor för givna, och inte hålla på med en massa regelverk och förväntningar om hur jag borde känna, tänka och agera. Alltså är jag skeptisk till att lova någon evig kärlek. Men jag kan lova att alltid vara öppen med hur jag känner, och tala om för dig hur fantastisk du är varje gång du borde få höra det.

Kommentarer

Emil sa…
Fint! Ser ut som en vettig grund att stå på.

Populära inlägg i den här bloggen

Sextips för jämställda heteromän

"Jag använder inte ord som partner, men..."

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.