Dag fyra i Almedalen - sex, jämställdhet och fria aborter

Jag har varit på Almedalsveckan i fyra dagar, med ett trevligt gäng från Sverok. Vi har haft monter på Donners plats och hållit i ett seminarium om det hemliga föreningslivet. Vill man veta vad det hemliga föreningslivet är, finns rapporten här. På Sverokbloggen sammanfattar Johan vad vi gör ur en seriös Sverokvinkel.

Idag hade jag eftermiddagspasset i montern och passade följaktligen på att ta en lugn förmiddag och gå på intressanta seminarier. Jag fastnade hos RFSU, där jag var på två intressanta programpunkter. Först lyssnade vi på Pelle Ullholm som pratade om vikten av bra sexualupplysning i skolan. Det var ett väldigt upplyftande föredrag.

Det är förvisso sju år sedan jag gick ut högstadiet, men jag har kvar biologiboken som först pratar om sexualitet, och sedan pratar om homosexuella och andra avvikande. I undervisningen fick vi först prata om (hetero)sexualitet, och sedan kom RFSL och fick tala om att det finns homos också. På temadagen om sex och samlevnad i gymnasiet var hbt-perspektivet helt borta, och vi stod en liten grupp besvikna studenter i cafeterian och var de enda som lade märke till det. Men det här är ett par år sedan.

När jag lyssnar på Pelle Ullholm blir jag väldigt glad, för att jag inser att det här perspektivet verkar på väg att försvinna ur sexualupplysningen. RFSU betonar gång på gång vikten av att ha en bred och positiv syn på sex och sexualitet. Oavsett om det är hetero, bi, homo, asexuella, eller för all del trans eller cis, och olika sexuella praktiker överlag. Så länge det finns ömsesidighet och bra-känsla. Det känns himla bra och inkluderande.

Jag stannade kvar hos RFSU över lunchseminariet (lunch jag faktiskt kunde äta, pastasallad med soltorkade tomater och ruccola, jättegott) och lyssnade på ett panelsamtal mellan representanter från RFSU, Expo och EU-minister Birgitta Ohlsson. De pratade om ifall aborträtten i Europa är i fara, och hur och varför. På begäran ska jag försöka sammanfatta diskussionen. Framför allt gjorde de en väldigt spännande sammankoppling mellan inskränkningar i aborträtten och högerextremism.
I den europeiska politiken idag är det svårt att få gensvar för ett allmänt abortförbud (undantagen i EU är Irland, Malta och Polen). Däremot gör konservativa partier sitt bästa för att inskränka aborträtten, t.ex. genom samvetsklausuler (där läkare kan välja att vägra att genomföra aborter) eller skärpta gränser för hur sent en abort får göras. I Sverige vill Sverigedemokraterna sänka gränsen för abort till tolfte veckan. Och ibland bildar man oheliga allianser mellan högerkonservativa partier och religiösa grupper som katolska kyrkan. Den moralkonservativa högern motiverar framför allt abortinskränkningarna på religiösa grunder, som att betrakta ofödda foster som egna personer med rätt till liv. Och samlar rätt många röster.

Å andra sidan finns de antiislamistiska falangerna inom extremhögern, de där som pratar om Eurabia-konspirationen. Även de brukar ha en negativ syn på abort, med motiveringar av typen "vi etniska svenskar måste föröka oss i samma takt som invandrarna". Hyfsat otäckt alltså. Expos företrädare trodde dock att det skulle bli svårt för Sverigedemokraterna att försöka alliera sig med religiösa grupper, framför allt för att de ofta har en radikalt olika syn i andra politiska frågor, som asylpolitiken.

Allt är inte dåligt däremot. Birgitta Ohlsson berättade att liberala gruppen i Europaparlamentet hyfsat nyligen har kommit överens om att rätten till fri abort är att betrakta som en mänsklig rättighet. Den finns inte inskriven i MR som sådan, men att neka kvinnor abort är att kränka ett antal andra rättigheter. Och den sortens breda överenskommelser kan man alltid komma en bit på.

Det otäckaste i frågan om inskränkningar i aborträtten hörde jag dock inte på seminariet, utan hittade i det senaste numret av Ottar, som delades ut. Temat den här gången var USA, och de hade bland annat besökt en abortklinik i Michigan (har jag för mig). Även om delstaten nyligen röstat tydligt nej till att juridiskt betrakta ofödda foster som egna personer (vilket i praktiken skulle göra aborter olagligt), har man tagit ett rent byråkratiskt beslut om att alla abortkliniker måste vara anslutna till ett sjukhus. Vilket gör att delstatens sista abortklinik kämpar för sin överlevnad. Så som sagt, stora radikala krav på abortförbud är svåra att få igenom, men byråkrati och smygskärpta gränser kan ändå i praktiken begränsa kvinnors möjlighet till abort kraftigt. Och det är jäkligt otäckt.

Kommentarer

Det är intet helt fel att ethniska svenskar med europeiska (utom bosniska och kosovaresh-albanska muslimer) invandrare förökar sig i minst samma tact som muslimska invandrare (inclusive bosniska muslimer och de kosovaresh-albanska).

Två sett att se till det utan statlig direct inblandning i privatlifvet: be muslimska invandrare snält och vänligt "snälla ni, föröka er intet så mycket" eller sjelfva föröka oss litet mer.

Och tänk huru mycket sjukvården skulle kunna antingen draga ned på budget eller lägga på verklig vård om inget ginge till aborter och preventivmedler.

Är du qvar i Almedalen kan du gerna framföra helsningen!

Jag finner den typen af attentat är mycket bättre än hvad Breivik sysslade med härom året.

Ha det!
För fransktalande (inclusive bloggueusen), se äfven min uppsats:

C KOI L'IVG?

Samma titel annat svar på frågan jemfördt med en fransk socialstyrelse-brochure.
Anneli sa…
Jag tycker att den här sortens inskränkningar i kvinnors rättigheter är totalt vidriga, oavsett om man ägnar sig åt mord på abortläkare eller genom att juridiskt försöka stänga kliniker så att abort blir i praktiken omöjligt. Självklart är det en mänsklig rättighet att själv få välja när man vill ha barn, och därför måste preventivmedel och möjlighet till fri abort finnas tillgängliga.

Jag har faktiskt ingen aning om hur mycket svenska muslimer i jämförelse med svenska icke-muslimer förökar sig, men ser alla försök att balansera folkgrupperna genom att antingen ålägga icke-muslimerna att föda fler barn, eller muslimerna att föda färre, som grymt obehagliga. Sådana försök bygger ju på en rädsla för att muslimerna ska bli för många i Europa, och det är definitivt ingenting att vara rädd över.

Jag har ingen lust att framföra dina åsikter i frågan, eftersom jag definitivt inte håller med om dem. Tyvärr läser jag inte franska nog bra för att hänga med i bloggtexter på språket i fråga.

Populära inlägg i den här bloggen

Sextips för jämställda heteromän

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.

Man måste ju få prata om sex som är problematiskt?