Almedalen, teckenspråk och religion hjärta hbt

Nu sitter jag på min säng, äter bananer med jordnötssmör och dricker te för att varva ner efter en hektisk men trevlig vecka, full med intryck! Jag har nog glömt att tala om här vad jag gjort, även om det nog framgått att jag varit på Almedalsveckan. Min syster frågade förvirrat på Facebook idag om jag är på Gotland. Men okej, så här var det...

Sverokgänget. Foto: Johan Groth
Rebecka, som är förbundsordförande i Sverok, hörde av sig för ungefär två veckor sedan och behövde ytterligare folk som kunde åka ner och stå i monter på Almedalsveckan. Jag har inte varit så sverokaktiv det senaste året, utan varit ganska trött på internpolitiken (just nu arrangerar jag lajv istället). Däremot var det ett rätt speciellt tillfälle. Istället för att sjunga spelens evangelium har vi ägnat veckan åt att lobba mot politiker om vikten av ungdomars organisering i demokratiska föreningar, och att kommunerna gör det lättare för dem att göra så. Men nå, jag har dragit hela monterförklaringen otroligt många gånger under veckans lopp. Syftet med montern var mycket att exponera varumärket och dra folk till seminariet som vi höll i fredags, och som finns att kolla på Bambuser (se ett par inlägg ner).

När vi inte lobbat och minglat för egen del har vi varit fria att gå på föreläsningar och seminarium lite som vi känt för. I onsdags morse var jag på seminarium under parollen Kultur på (o)lika villkor, som diskuterade hörselskadade och dövas rätt till att delta i kulturlivet och hur detta ska ske. Vi var flera i Sverokgänget som under veckan märkte av den gruppen, och är det någonting vi diskuterat de senaste dagarna är det tillgänglighet. Vi är Sveriges största ungdomsförbund med 190 000 medlemmar. Med ganska stor sannolikhet har vi hörselskadade och döva medlemmar. Nästan helt säkert finns det en hel del teckenspråkiga som spelar spel, oavsett om de är medlemmar i Sverok eller inte. Så vi funderar mycket på hur vi ska nå dem och göra organisationen med tillgänglig. Hörslinga och teckenspråkstolk på nästa Riksmöte? Det är många frågor och lite sakkunskaper just nu, men en stor dos god vilja.

Igår var jag på två seminarier hos RFSU, som jag sammanfattade i ett blogginlägg samma kväll.

Och idag har jag varit på seminarium på temat Religion <3 HBT = sant?. Arrangörerna var Sveriges förenade hbtq-studenter, RFSL ungdom, Svenska kyrkans unga och Kristna studentförbundet, och det var överlag ett väldigt intressant seminarium. En sak jag fastnade i var problematiken de beskriver med troende hbt-personer, som ofta fastnar i ett läge där man inte är öppet troende i sin hbt-miljö, och inte öppet hbt i sin religiösa miljö. Mycket på grund av fördomar från bägge sidor.

Jag tänker ofta på sådana fördomar många ateister har om att alla troende är homofober. En företrädare från Humanisterna hade beskrivit det på ett seminarium, som att religion är någonting man väljer, och när man väljer religion väljer man också att skriva under på ett visst antal grundvärderingar. Men det är ju två fel i en mening! För det första är det inte så lätt att välja eller välja bort en religion (eller en sexuell läggning!). Det där med emotionell övertygelse som jag skrev om för ett tag sedan, ni vet. För det andra är det självklart inte så att alla troende tycker likadant. "Man är ingen riktig kristen om man inte hatar bögar" stämmer liksom inte. Så käften med det bara.

Och så tänkte jag på ett citat ur senaste numret av Ottar, som pratar om det här med antimuslimska organisationer och hur de försöker ägna sig åt "pinkwashing" (jämför greenwashing, att försöka framstå som mer hbt-vänlig än man är) för att plocka antimuslimska poänger. Som när Sverigedemokraterna gick ut ett Stockholm Pride och förklarade att de gör mycket för hbt-personers rättigheter, eftersom de försöker stoppa invandringen av konservativa muslimer som är emot dem. Vad de missar där är väl att det självklart går att vara muslim och hbt på samma gång. Och att alla muslimer inte är rabiat emot homosexuella heller. Visst finns det homofoba muslimer, på samma sätt som det finns homofoba kristna, men det finns många som inte är det också.

Efter seminariet delades en snyggt formgiven bok med titeln "Gud är större. Om tro, hbt och sånt" ut. Jag har inte hunnit läsa igenom den än, men den verkar mycket lovande! Jag som var så förbannad efter diskussionen om Jesusmanifestationen vi hade i kyrkan, när Stockholms domkyrkoförsamling valde att delta trots att hbt-kristna organisationer vägrades tillträde till manifestationen, blev lite gladare igen.

Hade det funnits utrymme hade jag velat berätta ett solskensögonblick för dem. På min konfirmationsgudstjänst spelade Nina Ramsby (det var av en ren slump att jag konfirmerades just då) ett gäng vackra sånger och pratade om tron, livet och kärleken. Och eftersom det är trevligt att ha familjen med sig när man konfirmeras var lite släktingar där, och Lovisa. Som blev presenterad för prästen som min flickvän och varmt välkomnad. Och det var en fin gudstjänst och vi gick därifrån och kände oss oändligt älskade och accepterade. Den relationen mellan religion och hbt vill jag se alltid.

Kommentarer

Cia sa…
Oooh! Bra grejer, teckentolken! Jag vet att jag har påpekat att hörselslinga är viktigt i RM-lokalen, exempelvis, men ju fler som tänker på det desto bättre.

Alla förstår inte vad det här med tillgänglighet är, är min erfarenhet. ELler att det ändå inte är någon som behöver det, så varför göra?
Anneli sa…
Jag tror att folk tänker mycket "vi kan lösa specialbehov när någon kommer och talar om att den har dem, och vad vi ska göra", men vi bokar ju lokalen och ordnar att sådant långt innan ombudsvalet är klart.
Ola har planer på att köpa in någon form av slinga till i höst så att deltagare med hörapparater får lättare att delta. Jag tror på att komplettera med tecken- eller kanske ännu hellre skrifttolk till websändningen. Så att man kan följa mötet även om man inte hör.

Populära inlägg i den här bloggen

Man måste ju få prata om sex som är problematiskt?

Sextips för jämställda heteromän

Gästblogg: Hur man fördelar talutrymme kollaborativt, eller Hur man pratar som en tjej och gillar det