13 - Tankar om min kropp och hur den ser ut

Någon gång i våras bestämde jag mig för att testa, ifall jag kunde hitta en smickrande bikini. Oavsett hur mycket jag tycker om min kropp i vanliga fall, och hur mycket god feminist som vet att jag har viktigare kvaliteter än att vara snygg, jag är, så är liksom att prova baddräkter eldprovet för gott kroppsligt självförtroende.

För det första, är provrumsbelysning av någon anledning alltid en styggelse. Jag misstänker ofta att provrum är designade för att få alla människor att känna sig lite fulare än de egentligen är, vilket är ganska konstigt, eftersom man kunde tänka sig att kläderna säljer bättre när upplevelsen att prova dem får kunden att känna sig totalt fabulous. Men ja hur som helst, provrum är underliga rum. Jag tycker dock överlag rätt bra om att prova kläder, så själva provrumsupplevelsen stör mig inte egentligen.

Å andra sidan är just att prova badkläder ungefär som att prova underkläder. Och alltså, jag må tycka att jag är helt okej snygg och stundom rätt attraktiv i vanliga fall. Men just snygg i underkläder är jag inte. Min känsla av att vara snygg handlar ganska mycket om vad jag är klädd i, medan underkläder handlar ganska mycket om att inte vara påklädd. Är det i samband med sex är det en helt annan sak - det handlar om hudkontakt, lust och personkemi. Att visa upp sig i bikini är liksom samma sak fast utan allt det. Och det suger ju.

Att klä upp den här kroppen i så här pass lite kläder, men ändå göra det smickrande, var alltså svårare än jag trodde. Så fort jag försöker blir jag så himla medveten om allt som inte är pangbrud-skitsnyggt på den. Typ den där lilla magen som inte är så liten, den har jag alltid haft. Har jag lite övervikt så sätter den sig garanterat på magen. Möjligtvis också på rumpan. Och de är liksom anledningen till att jag inte går runt i bikini. Min mage är jättemysig, men jag kan liksom inte tycka att den är snygg.

Överlag tycker jag att jag är ganska bra på kläder. I det ingår lite att se vilka kläder som passar min kroppsform och vilka som inte gör det. Oftast är det ganska konstiga saker som inte funkar ihop. Jag har stått en gång på Kappahl i ett par alldeles för tighta jeans i storlek 44, och en för stor tröja i storlek 36. Jag har löjligt smal rygg och axlar i förhållande till magen och höfterna, då händer sånt.

Mina ben gillar jag också. De har snygg form. Alltså kan jag bära upp kortkorta kjolar med svarta strumpbyxor till, och det ser rätt bra ut. Jag gör det inte jätteofta, för jag har en tendens att känna mig som att jag är sexton år gammal när jag har kort kjol som visar knäna (just den här visar iofs ganska mycket mer än så, men det var en outfit jag gillade). Men det går! Formen på dem är snygg.
 Samtidigt har jag alltid världens barn-ben. Sommartid är de, utan undantag, fulla med myggbett, sönderkliade myggbett, blåmärken, skrubbsår, och dessutom är de bleka och håriga. När jag gick i gymnasiet kunde jag för allt i världen inte förstå hur alla tjejer gjorde för att sommarens första dag kunna komma i kort kjol med perfekt bruna och släta ben till. Sedan blev det ett feministiskt statement att också få ha kort kjol oavsett hår på benen. Numera bryr jag mig inte så mycket. I somras fick jag höra att jag hade sexiga ben av en vanlig knegare vid busshållplatsen när jag var på väg hem. Det gjorde min kväll.

Men alltså. Överlag tror jag att mitt förhållande till min kropp lugnat ner sig ganska mycket de senaste åren. Delar av den är jättesnygga. Andra har jag komplex för. Oftast får det inte störa så mycket, jag går inte runt och håller in magen för tänk om någon tycker att den är ful.
Däremot köpte jag ingen bikini. Dit har jag en liten bit kvar.

Kommentarer

Jättefint inlägg, inspirerade mig till att skriva något liknande som lär komma upp på min blogg i veckan.

Trevliga bilder btw, även om provrum är en styggelse.
Anneli sa…
Åh, trevligt. Kul att vara inspirerande, ska hålla ögonen öppna på din blogg då :)

Haha, massa shapewear på bikinibilderna. Lindex säljer numera bikini-behåar med superpushup och det var ju lite för roligt för att låta bli.
Gealach sa…
Alltså, det där med provrumsbelysning är något jag bara inte begriper mig på. För en massa år sedan skulle jag köpa en baddräkt, hittade en neonrosa som var hur läcker som helst. Dyr var den också, något lite tjusigare märke, men jag blev helt såld. Provade den och den såg helt OK ut i provrummet. När jag kom hem och provade den var den genomskinlig, vilket jag inte sett ett smack av i provrummet. Men det gick inte att lämna tillbaka den, så jag tänkte att jag skulle våga använda den i alla fall. När jag väl hamnade i bassängen blev det ju inte bättre, direkt. Min kompis fick kliva upp före mig och stå beredd med handduken vid bassängkanten. Sedan hade jag denna baddräkt en enda gång till, i Grekland, och höll mig på stranden, gick inte i vattnet alls. Sedan blev den liggande tills jag rensade ut den för några år sedan. Sedan dess har alla mina baddräkter varit svarta, eller mörkgrå, som den senaste. :-)
Rent upplysningsvis tycker jag intet den är ful ... din mage altså. Eller ngt annat.

Populära inlägg i den här bloggen

"Jag använder inte ord som partner, men..."

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.

Sextips för jämställda heteromän