Inlägg

Visar inlägg från november, 2012

Jag kandiderar till Sveroks förbundsstyrelse

Bild
Jag kandiderar till Sveroks förbundsstyrelse. Det är många år sedan jag först kom i kontakt med det här förbundet, och jag börjar känna att det är dags att ta sig an den högsta nivån. Jag har suttit i distriktsstyrelse, föreningar, arrangerat lajv, stått på mässor, åkt på konferenser, lobbat, spelat spel och debatterat i det här förbundet. Nu vill jag in bakom kulisserna, vara med och tänka strategiskt och ideologiskt, och försöka påverka Sverok i den riktning jag tycker att förbundet borde gå.

Så vem är jag och vad vill jag? I grunden handlar allt om en tro på demokrati, låga trösklar och allas lika rätt och möjlighet att delta i spelhobbyn.

Jag vill att det fortsätter vara lätt att driva en Sverokförening, att vi erbjuder stöd och möjligheter för unga att göra det själva. Att styra över sin egen fritid, att själva genomföra projekt istället för att vuxna ledare ska göra det åt dem. Jag tror på kraften i att klara saker på egen hand, att det här är äkta demokrati. Att erbjuda unga …

Brev till Cordovien

Bild
Hej Cordovien,
jag vet inte om du vet det, men det är mig du hatar sådär mycket. Jag vet att du tror att det är ett spelhöjande sätt att gestalta en förtryckarstat. Att det är en spännande möjlighet för spelare att förtrycksturista, att få sin rolls personliga egenskaper utsatta för godtyckliga trakasserier.
Men det är jag som säger "en sista kyss innan vi går inlajv, jag vill inte bli stenad".

Jag vet att du tror, att du inte är en våldtäktskultur. Att Cordovien är som Sverige, men utan parkulturen. Att alla har lite fritt härligt sex om de känner för det, men att det hela är ganska vanilj. Jag vet inte om du minns, att det är du som kräver fruktsamhet och barnafödande, att du stenar homosexuella, att aborter är förbjudna och att allt sex som inte kan leda till graviditet ses ner på. Jag vet inte hur du kan tro, att det här inte skapar en kultur där det inte är okej att säga nej till sex. Jag vet inte hur du kan tro, att det här inte är en våldtäktskultur.

Jag vet att du tr…

Friend of Dorothy

Bild
Det här är mina nya, röda glitterskor. De är bestämt de mest vulgära skor jag sett någon gång, och jag tycker mycket om dem. Jag hittar inte mitt måttband så att jag kan kolla hur höga klackarna är, men det är sådär äckligt jättehögt, drygt 10cm är det i alla fall. Hopplöst svåra att gå i, men ack så förtjusande de är!

Här blev de tramsglamouröst ihopparade med mina regnbågsstrumpor, som också är nya och som jag tycker mycket om. Det här med okynnesshopping är rätt bra grejer alltså.

Nu behöver jag som sagt bara hitta någon lagom tillställning att ha sådana här skor på. Det fina med dem är att jag har ett par likadana, ihopfällbara ballerinaskor som man kan byta till om man vill dansa. Det är fint alltså.

Vardagsäventyr - fyra dagar i London

Jag lämnade in min senaste tenta i torsdags. Alltså var det perfekt timing att okynnesåka till London med Eva och Rosalind fredag-tisdag. Nu har jag landat hemma i Flemingsberg efter nio timmar på resande fot, duschat och ätit lunch och ska iväg och jobba om en timma. Livet är rätt bra ändå.

Senast jag var i London var jag 13 år, och åkte med min familj och moster Agge. Så det kändes som dags att göra ett återbesök. London är en sådan där stad som man ändå hört ganska mycket om, vet en del om vad den innehåller, och som rätt många man känner besökt ganska regelbundet, så jag hade på något sätt fått en relation till stan innan vi åkte dit. Samtidigt är jag inte typen som gör upp detaljerade resplaner, det är inte min grej. Jag vill strosa runt, inte ha bråttom och ta saker lite i den ordning man kommer på att de vore trevliga. Vilket var ungefär vad vi gjorde den här gången, och det blev himla bra.

Jag och Rosalind flög från Skavsta i fredags morse och landade på vandrarhemmet runt två…