Elak vänlighet
Jag är på väg hem från jobbet en söndagkväll. Missade precis pendeln på Stockholms central och nästa är försenad på grund av sportevenemang (IFK Göteborg och Djurgården kaosar utanför Friends arena). Så jag dräller in på Pressbyrån och tröstköper chips.
Tjejen i kassan hälsar trött på mig. Hon har en stor knapp på bröstet med texten
"Hej! Om vi inte hälsar på dig bjuder vi på kaffe."
Och det gör mig ganska upprörd och lite småledsen sådär. Jag funderar på hur mycket skit den här tjejen får av sin chef om hon delar ut för mycket gratiskaffe. Och undrar för vem det är service mindness att detaljstyra sin personal inför kunderna.
Pressbyrån kör sådana här grejer ibland. "Om vi glömmer fråga om du vill ha en bulle bjuder vi på en", och där står jag i kassan, som egentligen inte alls tänkte köpa någon bulle, och hoppas att de ska glömma fråga mig så att jag får en gratis.
Men det känns egentligen rätt så drygt av Pressbyrån att driva kampanjer som bygger på att kunderna ska hoppas att personalen gör fel. Tack för den arbetssituationen liksom.
Kommentarer
Hochschild lade fram begreppet 1983 efter att ha studerat flygvärdinnor på ett amerikanskt flygbolag och konstaterat att i deras jobb förväntades de inte bara göra sitt jobb, utan dessutom göra det konstant leende och glada. Flygbolaget marknadsförde tom. sig själva med slogans som att de erbjöd "ett äkta leende". Frågan Hochschild ställer är förstås om det är rimligt att arbetsgivare kan kräva att arbetaren ska sälja inte bara sitt arbete utan även sina känslor, på sätt och vis.