Sunkpatriarkat och en resa i lajvhistorien

Det här inlägget är ganska spretigt. Det är inte ett feministiskt debattinlägg. Det behandlar heller inte några av de självklara argumenten för varför det är viktigt med jämställdhet på lajv. Lite handlar det om min resa genom lajvhistorien. Lite handlar det om att förstå sunkpatriarkat. Jag vet inte riktigt själv.

Förra veckan ägnade jag åt retro-diskussioner i Facebook-gruppen "Vi som lajvar". Plötsligt dök det upp ett gäng killar från ingenstans och ville ha den gamla diskussionen "det är klart att jag måste få spela sexist eller rasist på lajv för att konstnärlig frihet bla bla bla". Det är rätt många år sedan jag hade den senast, så det var tröttsamt men lite intressant ur just ett retroperspektiv.

Hur som helst började jag fundera på det här med hur könsrollerna på lajven jag åkte på faktiskt såg ut på den tiden när sådana där diskussioner var vanligt förekommande. Sådär runt 2003 när lajv kunde tillsättas utifrån yrkeslistan tjuv-magiker-krigare-äventyrare-glädjeflicka. Och plötsligt började jag fundera på det här med sunkpatriarkat och varför det liksom inte funkar när man gör det dåligt.

Jag läste en gång en språkvetenskaplig granskning av en lärobok i SO. Läroboksförfattarna hade höga ambitioner och försökte att genomgående få med lika många män som kvinnor i exemplen och diskutera saker ur flera köns synvinkel. Det intressanta i granskningen var att männen i läroboken omnämndes som bror, landshövding, bilmekaniker och brandman. Kvinnorna i den var hembiträde, husmor, änka, mamma, kurtisan och geisha (!).

De här läroboksexemplen påminner ganska mycket om en väldigt vanlig föreställning om vad som är historiskt korrekt, som verkar frodas när man snackar om sånt här med lajvare. Jag tänker på föreställningen att män har yrken, medan kvinnor föder barn. Män definieras utifrån vad de tjänar sina pengar på, och kvinnor utifrån vilken man de hör ihop med. Han är bilmekaniker. Hon är mamma. Han är Johan som jobbar på Liljeholmsbadet (eller kanske han Johan med gitarren) och hon är Amanda Johans flickvän.

En ganska viktig beståndsdel i patriarkatet verkar vara just det här. Att män definieras utifrån sig själva och kvinnor utifrån sina män. Jag sitter och kollar igenom tredje säsongen av Game of Thrones just nu (som är den mest sexistiska fantasy jag någonsin lagt vantarna på). Där är vi ska våldta era kvinnor ett hyfsat förekommande hot. Varför det? För att i det superpatriarkala samhället där kvinnor är mäns tillhörigheter är det också mäns ansvar att skydda sina kvinnor. I den kontexten blir jag ska våldta din kvinna ungefär samma sorts hot som jag ska kvadda din moppe. Jag ska förstöra någonting som tillhör dig och du kan inte hindra det.

Och alltså, den här konsekvensen av patriarkatet kan jag inte minnas att jag någonsin sett folk spela på, i Lajvien för tio år sedan när män var äventyrare och kvinnor glädjeflickor. Kvinnor definieras utifrån vilken man de tillhör - men självklart kan Johan spela ball äventyrare eller modig krigare utan att behöva bry sig om några tjejer. Den patriarkala grundpelaren män är starkare än kvinnor - så män har ansvar för kvinnor klickade liksom aldrig hela vägen. Istället blev det ofta någon form av "tyst kvinna och tillbaka till spisen"-patriarkat eller "tjejer kan faktiskt inte spela soldater" utan att någon talade om vad tjejer kunde spela istället.

Jag tycker att det blir ganska ointressant att prata om sånt här helt utifrån hypotetiska exempel. Så jag tänkte bjuda på en liten vandring genom mina tio år som lajvare, för att se hur det här problemet tagit sig uttryck och hur jag hanterat det olika i olika situationer.

Setu var hövdingens kusin.


De första tre åren av min lajvkarriär hade jag ingen aning om att roller behövde ha yrken. Jag hade inte den minsta lust att spela någons piga eller glädjeflicka, så jag angav oftast föräldralös som yrke. Ibland tiggare. Tyvärr finns det inte så mycket bilder från den här tiden, för jag hade ingen kamera och har lidit många hårddiskkraschar sedan dess. Unga Setu på bilden ovan var hövdingens kusin.

Liv var piga
 Den surmulna rödhåriga pigan på bilden hette Liv, och var den första roll jag någonsin spelade som hade ett yrke. Jag skulle inte ha kommit på det själv, om det inte var för att lajvet (Vägens Ände, Martin Arleskär arrangerade, 2006) hade ett väldigt hårt scriptat rollgalleri. Det fanns fyra bondgårdar, på var och en fanns det ett bondpar och en hoper pigor och drängar. Några andra roller fick man inte anmäla sig som. Så jag och Hanna (till vänster på bilden) åkte och spelade pigor.

Nästa episod i Anneli vs Lajvpatriarkatet kommer med Katarina något år senare. Lajvet var Ett kall till Hernedal, settingen ett storpolitiskt möte, och jag anmälde mig som diplomat. Däremot hade arrangörerna skrivit in i fiktionen att min arbetsgivare, fursten av Tying, hatade kvinnor och tyckte att de var inkompetenta. Det var ett sätt att förklara varför fursten (som inte spelades på lajvet) företräddes av sin unga son och inte av någon av sina döttrar, men ledde till att jag fick inleda lajvet med att förfalska ett par dokument för att över huvudtaget få tillträde till rådslaget. Efter lajvet möttes våra roller givetvis av en ingame-utskällning via forum för att en kvinna fått företräda fursten. Detta löstes med en liten statskupp, och jag spelade Katarina på ett antal lajv efter det.

Katarina var diplomat
Det var alltså inte så att någon ond lajvarrangör satt och aktivt försökte hindra mig från maktroller, absolut inte. Det var ett gäng grymt sympatiska och vettiga killar som arrangerade den här kampanjen. Men det var liksom på den tiden då det var helt okej att bara slänga in ett "förresten fursten är elak och hatar kvinnor" eller "det är klart att kvinnor föder barn medan män jobbar" i fiktionstexter utan att riktigt tänka på det.


Dags för alla roller som berättigat enligt fiktionen faktiskt inte haft yrken. Simona till vänster, Maria Felicia i mitten och Elsa till höger var alla döttrar inom adeln eller borgerskapet. Ni vet den klassiska lajvadeln som ingen vet vad de jobbar med eller varifrån de får sina pengar, eftersom adelskap sällan verkar höra samman med typ ett feodalsystem.

De två första av de här rollerna hade följaktligen inte så mycket mål med sina liv, eftersom de var lågadliga döttrar utan så mycket inflytande, de hade inget politiskt spel att spela, och några single men of well fortune fanns inte till hands. Elsa å andra sidan blev en hyfsat välutvecklad karaktär, vars hela intrig så småningom kom att bygga på irritationen över att sådana män över huvudtaget behövdes. Hon konspirerade med sin fästman om hur de på bästa sätt skulle få någon annan att bryta förlovningen åt dem, och drömde om att få utbilda sig istället.

På så sätt blev Elsa alltså egentligen den första roll jag spelat, som inte haft ett yrke, där det har gått att använda som en feature för rollen istället för en bugg. Om man nu har en spelvärld där kvinnor definieras utifrån vilken man de tillhör, och en grupp egensinniga tonårsdöttrar som inte är intresserade av att tillhöra någon man, så blir det bra spel på det. Om man har tur.

Elsa Norrhorn är å andra sidan den enda lajvroll där jag fått spel på konceptet att hon borde tillhöra en man men inte gjort det. Katarina fick jag förvisso spel på när hon vägrade underordna sig mannen som bestämde över henne, men hela tiden med känslan av att det egentligen var en offstrid som jag gärna sluppit.

Och de andra? Alla mina föräldralösa flickor och tiggartjuvar och adelsfröknar...
Herregud, det är skittråkigt att spela en roll vars hela handingsutrymme ligger på någon annan, särskilt om denna någon annan inte är närvarande. Gör inte det. Det spelar ingen roll hur HK det är att män är viktigare än kvinnor och kvinnor föder barn.

Spelar ni i ett sunkpatriarkat - se till att det finns manliga roller som har ansvar för kvinnliga roller, och manliga spelare som har ansvar för att de kvinnliga spelarna har roligt. "Tyst och stå vid spisen" är inte roligt.

Eller så låter ni helt enkelt bli att göra lajv i sunkpatriarkat, just för att det är så sjukt svårt att bara spela roller som definieras av vem de hör ihop med. Och jag har svårt att se hur det skulle gå att göra en patriarkal, sunksexistisk spelvärld utan just den detaljen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sextips för jämställda heteromän

"Jag använder inte ord som partner, men..."

Tvångskvinnligt. Om bisexualitet och relationer med män.