torsdag 6 november 2014

Prototyper och semantiska särdrag

De senaste dagarna har jag stött på ett par diskussioner på Facebook om begreppsdefinitioner. Typ "vad betyder bisexuell?" och "vad är en kvinna?". Sådana tenderar att ganska snabbt bli rätt hätska och att folk pratar förbi varandra lite, och det tog mig ett par dagar att inse att vänta, jag vet ju någonting som skulle kunna hjälpa till här! Så idag blir det ett blogginlägg om semantik.

Med reservationer alltså dels för att jag är språkvetare, inte genusvetare, och dels för att det är kanske fyra år sedan jag pluggade det här senast. Jag gör alltså inte anspråk på att veta precis hur kön fungerar (vem tusan vet det?). Men jag vet lite om hur semantik fungerar. Så nu kör vi!

Idag tänkte jag visa två grundmodeller för att definiera begrepp. Jag kom i kontakt med dem när jag pluggade semantik på SU för fyra år sedan. Den ena kallas prototypteori och den andra för semantiska särdrag.

Prototypteori är egentligen ganska likt en modell för att ringa in normer, som jag lärde mig av RFSL Ungdom för många år sedan, och är effektivt när du vill ringa in stora semantiska fält. Liksom, hela betydelsen av ett ord.

När man försöker ringa in ett begrepp med prototypmodellen, så börjar man med att hitta en prototyp. Man listar en massa egenskaper som är typiska för begreppet i fråga. Här använder jag begreppet "kvinna" som exempel, och börjar med att identifiera ett gäng egenskaper som i mitt språk och min kultur anses vara typiska för "en kvinna" (för ja, självklart är det språk- och kulturspecifikt). Se på det lite som en platonisk idébild av Kvinnan. Här symboliseras hon av den rosa figuren med bröst och klänning i mitten.

Att hitta prototypen kan vara lite klurigt. En klassiker (som jag använde mig av i det här collaget) är att gå på varianten "första googleträffen". Kvinnorna allra närmast den rosa figurerna var högt upp i listan när jag bildsökte på "woman". För att få upp övriga bilder var jag tvungen att lägga till specificeringar, som old woman, trans woman, butch woman, muslim woman, black woman. Annars fick jag bara upp unga, vita, klassiskt vackra och feminina kvinnor.

Ett annat sätt att hitta prototypen på kan vara att fråga folk, typ "tänk på ett djur!" och så får de två sekunder på sig att säga det första djuret de kommer att tänka på. Med stor sannolikhet (i alla fall i Sverige) kommer de att säga hund, katt, eller häst. Om man ber folk "tänk på en möbel" säger de i regel bord eller stol.
När jag sedan plockar in alla olika koncept som täcks av begreppet "djur" kan jag placera in dem på olika avstånd från prototypen. Katt är ett mer "typiskt" djur än vad papegoja är, så papegoja hamnar lite längre ut. Väldigt få personer tänker spontant på en ottoman när man ber dem om en möbel, så ottomanen hamnar lite längre ut i cirkeln än vad bordet gör.

Så småningom har jag placerat in en massa olika personer under prototypen "kvinna". Då kan jag dra en ring runt dem och konstatera att alla som är inne i ringen kan avses när man säger "en kvinna", och att begreppet täcker folk som har alla möjliga olika uppfattningar om vad kvinnlighet är och vad det innebär. Definitionen blir inkluderande. Du kan säga "jag är kvinna för att jag känner mig som en kvinna" eller "jag är kvinna för att jag har äggstockar" eller "jag är kvinna för att jag gillar läppstift och klänningar" och det ena utesluter liksom inte det andra. Det blir lite som en gråskala eller ett stort fält, där olika referenter ligger olika nära mitten, prototypen, av begreppet.

Prototypteori är inte särskilt bra när det kommer till att svart-vitt definiera vad som är vad. Det finns ingen definierande lista på egenskaper någon måste uppfylla för att räknas som kvinna. Om jag vill ha vattentäta skott mellan ett par olika begrepp, kan jag istället använda en variant som heter semantiska särdrag.


Den här varianten är alltså praktisk när du vill avgöra vad skillnaden är mellan olika begrepp. Som t.ex. här mellan olika möbler. Du gör helt enkelt en tabell med olika egenskaper, och så får du fylla i vilka möbler som har vilka egenskaper. När inga rader är likadana, har du någon form av skillnadsdefinition mellan begreppen. Till exempel att en pall aldrig har ryggstöd, medan det som skiljer en fåtölj från en stol är att fåtöljen inte kan stå runt köksbordet. Poängen här är alltså att skapa en tydlig definition med kriterier som ett föremål måste uppfylla för att kunna benämnas med ett visst begrepp. 

Ibland upplever jag att det blir problem i diskussioner, för att folk inte riktigt är medvetna om att begreppsdefinitioner kan fungera på olika sätt. Just begrepp som "män" och "kvinnor" leder lätt till diskussioner där alla föreslagna definitioner uppfattas som antingen inkorrekta eller exkluderande.
Här tror jag att det kan vara grymt bra att komma ihåg, att det vore skitkrångligt och ganska dumt att göra en semantisk särdragsanalys av begreppen kvinna/man. Du skulle få lägga upp hundra olika egenskaper att bocka av, och alltid hitta några undantag som fuckar upp tabellen. Dessutom löper hela företaget rätt stor risk att bli kränkande för folk som utgör undantagen.

Med det inte sagt att vi aldrig ska prata om "kvinnor" och "män". Personligen känner jag ofta ett rätt stort behov av att prata om dem som grupper, och kan bli helt otroligt frustrerad när det kommer in någon och säger "Not all women!" eller "Not all men!". Men här tror jag att prototypteori-varianten kanske kan hjälpa till att göra begreppet mindre exkluderande.

Det finns liksom ingen värdering i begreppsdefinitionen. Att någon är närmare den prototypa kvinnan betyder inte att hon är en "sann" kvinna eller en "mer riktig" kvinna eller att någon annan "inte är en riktig kvinna", på samma sätt som papegoja inte är mindre av ett djur än vad katt är. Metoden hjälper till att synliggöra normer kring begrepp, men inte att värdera dem.

Inga kommentarer: